Ungas perspektiv på konsumtion

Igår deltog Scouterna och Scouternas folkhögskola på en workshop hos Avfall Sverige tillsammans med andra ungdomsorganisationer. Moderator var Amanda Björksell, LSUs ungdomsrepresentant till FNs klimatforum. Eftermiddagen inleddes med lite inspiration från Amanda Borneke på SWECO och Gabriel Wikström som är Nationell samordnare för Agenda 2030. Därefter gick vi vidare med olika frågeställningar kring Mål 12 – hållbar konsumtion och produktion. Konsumtion slutar ofta med någon form av avfall, men hur kan vi arbeta förebyggande med att minska mängden avfall och vad kan vi göra för att det ska bli lättare att återvinna, återbruka och minska vår totala konsumtion?

Bland inbjudna deltagare på workshopen fanns bland andra representanter från Fältbiologerna, WWF Sweden Youth, Global Shapers, Svenska Kyrkans Unga, Svenska FN-förbundet, Future Minds och flera politiska ungdomsförbund. Diskussionen innehöll många förslag och idéer på hur Sveriges konsumtion och produktion skulle kunna bli mer hållbar – allt ifrån producenternas ansvar till vad enskilda individer skulle kunna göra.

En sak är säkert. Det är extremt svårt att ändra människors beteenden, speciellt när det beteendet gynnar det samhällssystem vi har idag. Idag bygger hela vårt samhälle på konsumtion och ekonomisk tillväxt. Dessutom är konsumtion ofta förknippat med status och uppfyllelsen av människors olika behov. Men om vi kan ändra systemen, kanske vi även kan ändra våra konsumtionsmönster. Som vanligt: det måste vara enkelt att göra rätt.

Andra insikter som vi tar med oss från gårdagens workshop:

• Det finns inget avfall – bara resurser
• Om vi slutar kalla saker för second hand och begagnat kanske det finns ett större intresse för den typen av marknader. Vem tänker på att vi sover i återbrukade lakan på hotell?
• ”Levande städer” värderas idag utifrån hur många butiker det finns på markplan i stadens centrum. Vad hände med att vara medmänniskor istället för konsumenter?
• Innan pandemin startades en kampanj på sociala medier kring #flygskam. Men det skulle kanske vara roligare om vi kunde vända på begreppen och sprida positiva exempel under #tågskryt istället.
• Avfall Sveriges medlemmar är ALLA Sveriges 290 kommuner. De har möjlighet att påverka allas våra beteenden kring vi HUR vi hantera avfall i framtiden och nu fick ungdomsrörelsen ge input kring vad vi vill se hända framöver.

Sverige tittar nu på möjligheten att driva Nollvision Avfall, med inspiration från Nollvision i trafiken, som handlade om att förhindra dödsiffrorna i trafiken. Det går inte att förhindra alla olyckor, människor kommer alltid att göra misstag. Men om dödsfallen minskar, så är det fortfarande möjligt att nå en nollvision. På samma sätt skulle vi kunna tänka kring avfall. Vi kommer att fortsätta konsumera på ett eller annat sätt, men resultatet behöver nödvändigtvis inte sluta i avfall.
Agenda 2030 innehåller 17 globala mål som alla handlar om mänskligheten viktigaste utmaningar under de kommande åren, alltifrån fattigdom, krig och orättvisor till hållbara samhällen och klimatförändringar. Nu har vi bara 8 år kvar på oss att uppfylla alla 169 delmål. Sveriges samordnare menar att det finns tre viktiga aspekter att tänka på 1) Vi behöver tänka långsiktigt – det ingår ju i själva definitionen av hållbarhet. Det vi gör idag, behöver funkar för alla, även i framtiden 2) Helheten – allt hänger ihop, om vi producerar färre produkter, av bättre material, så kanske företag också kan anställda personal som har bättre arbetsvillkor och levnadsstandard 3) Samverkan – världen blir bara bättre om vi hjälps åt och hittar nya lösningar tillsammans. Dagens problem är framtidens möjligheter.Tack Avfall Sverige för att vi fick möjligheten att delta och bidra!

Jag insåg att jag kunde uppfylla mina drömmar

Takhmina kom till Scouternas folkhögskola för tre år sedan. Under grundskolan och gymnasiet hade hon svårt att sitta still, kände sig dum för att hon inte förstod språket så väl och skolkade väldigt mycket. Men hon har alltid haft ett driv och stora drömmar. När hon skolkade så jobbade hon istället. Sedan hon var liten har hon alltid velat bli polis.

Takhminas kompis tipsade henne om att det fanns något som hette folkhögskola. Hon hade själv aldrig hört talas om det och eftersom hon var upptagen med jobb, så tog det ett tag innan hon sökte upp skolformen själv. Men sen kom dagen då allt klaffade. Takhmina ville hitta en skola nära hennes uppväxt längs med den röda tunnelbanelinjen i södra Stockholm. Scouternas folkhögskola ligger i Örnsberg och erbjuder Allmän kurs för alla som inte läst in gymnasiet på det traditionella sättet. Så fort hon kom på intervju så kände hon sig hemma.

– Jag trivdes direkt! Alla var så trevliga. Här har jag inte bara hittat mig själv, men också mina bästa kompisar och de bästa lärarna. Lärarna såg mig och trodde på mig, säger Takhmina.

Takhmina fortsätter:

– Jag var ett ”kaosbarn” i skolan, men på Scouternas folkhögskola lyckades lärarna hitta ett sätt att lära ut som funkade för mig, på bara ett par månader. Jag kände mig speciell. När läraren ville lära ut, då ville jag också göra mitt bästa. Jag var redan nyfiken och ville verkligen lära mig saker, men innan visste jag inte hur. Plötsligt älskade jag att läsa. Jag gillar historia och språk.

Takhmina menar att bara du vet vad du vill och är omringad av folk som tror på dig, då kan du gå hur långt som helst. Så är det på Scouternas folkhögskola, alla vill varandra väl. Genom att inkludera globala målen i undervisningen har Takhmina också lärt sig att vi alla kan göra skillnad i samhället. Genom små handlingar i vardagen bidrar vi till en bättre värld. Vi kan även bidra genom att volontär-arbeta, alltså engagera oss i civilsamhället, som t.ex. i Scouterna. Det visste jag inte innan, säger Takhmina.

Att plugga på Allmän kurs var både svårt och roligt, säger Takhmina. Jag hade alltid ett mål, som dessutom blev mer realistiskt, ju mer jag lärde mig. På så sätt behöll jag alltid min motivation, även om det ibland var jobbigt och jag misslyckades. Men jag lärde mig att aldrig ge upp. Ibland kan vi bara behöva en paus, ta några steg tillbaka och försöka igen.

– På Allmän kurs lärde jag mig att allt är möjligt – på riktigt. Jag lärde mig att vi alla har en betydelsefull röst och jag har möjlighet att förverkliga mina drömmar, om jag bara vill.

Under ett par år hinner det hända en del på en skola, saker och ting förändras och vissa lärare kanske slutar och andra börjar. Men Takhmina menar att lärarna har förberett henne väl inför framtiden. Hon känner sig mer säker på sig själv och kan därför hantera förändringar på ett helt annat sätt. Takhmina vet att hon inte kommer få något serverat på silverfat, hon vet att hon behöver kämpa för sina drömmar, men här har hon fått verktygen och metoderna för att lyckas med det.

Takhmina tog studenten från Allmän kurs i december 2021, men hon är kvar på skolan.

– Jag trivs så bra! Jag behöver vänta en termin för att kunna komma in på Polishögskolan, men jag ville inte sluta plugga under tiden. Så nu läser jag Projektledning på Scouternas folkhögskola så länge. Det är en väldigt nyttig kurs för mig! Jag behöver lära mig att planera och slutföra saker, säger Takhmina.

– Allmän kurs och Projektledning är väldigt lika på många sätt. Scouternas folkhögskola lägger mycket tid på värderingar och att lära känna varandra i gruppen. Hade vi inte gjort det, så hade det säkert uppstått fler konflikter. Men eftersom vi förstår varandra och vet att vi har olika värderingar i livet, så kan vi fortfarande jobba tillsammans. Oavsett vilka utbildningen det är, så lär Scouternas folkhögskola ut på samma sätt, men anpassar det till olika individer. Det är samma pedagogik och samma metoder, som bygger på liknande idéer och framförallt respekten inför varandra, säger hon.

Takhmina avslutar med att säga:

– Scouternas folkhögskola är världens bästa folkhögskola! Om du bara har viljan och motivationen kan den ta dig dit du vill! Men vi behöver alla vara medvetna om att det kommer blir jobbigt ibland. Så länge du tror på dig själv, så kommer du att lyckas!

Tack Takhmina och stort lycka till i framtiden önskar vi alla på Scouternas folkhögskola!

Mobilisering, klimatengagemang och klimattoppmöten

Hur fungerar ett klimattoppmöte? Hur kan jag som individ vara med och påverka i större sammanhang? Cecilia Wesslén, kursansvarig på Scouternas folkhögskola, reder ut begreppen och berättar om sina erfarenheter från att ha deltagit på flera COP-möten där civilsamhället varit en stark påverkanskraft.

Se hela filmen
Här kan du se hela filmen med Cecilia som handlar om mobilisering, klimatengagemang och klimattoppmöten. Filmen är 18 minuter lång och funkar bra att använda som diskussionsunderlag i undervisning.

Om Cecilia Wesslén
Cecilia Wesslén har en bakgrund som klimatforskare och aktivist. I dag arbetar hon på Scouternas folkhögskola som kursansvarig och ansvarig för hållbarhetsfrågor.

COP står för Conference of Parties och är det årliga möte där världens ledare träffas för att avtala hur vi ska lösa klimatkrisen tillsammans. Cecilia deltog första gången på COP 18 i Qatar och har medverkar på flera klimattoppmöten sedan dess, bland annat som samordnare för Scouternas delegation.

”En formulering i Parisavtalet som vi i civilsamhället är väldigt stolta över”

– Vi fick igenom artikel 12 i parisavtalet som handlar om att alla världens länder ska utbilda i klimatförändringarna, ska ge tillgång till information och samarbeta för att hitta lösningar, säger Cecilia.

– Det här är en formulering i Parisavtalet som vi i civilsamhället är väldigt stolta över. Vi tror att det har påverkat den mobilisering vi sett de senaste åren, med Greta Thunberg i spetsen men också många ungdomar som har engagerat sig i alla världens länder, säger Cecilia.

Lämna 2021 bakom dig och gör plats för 2022

Vi närmar oss slutet på 2021 och det är dags att stanna upp, reflektera över det som har varit och bestämma vilken väg du vill gå på in i 2022. Hitta en stund för dig själv. Plocka kanske fram något gott att äta eller dricka. Ge dig själv utrymme att faktiskt sitta ner och känna efter hur allt känns.

1. Reflektera. Lista dina höjdpunkter under året, både privat och studie/yrkesmässigt. Vilka har varit de största utmaningarna? Vad har du lärt dig i år? Vad tar du med dig in i nästa år? Vad ska du släppa taget om? Vad är dina intentioner med 2022 inom relationer, hälsa, känslor eller arbete? Vad vill du ha mer av och vad vill du undvika?
2. Sätt dina mål. Vad är ditt största mål med 2022? Varför? Kan du formulera detta i ett ord eller en affirmation? Om du vill kan du göra ett Vision Board med ord eller bilder som symboliserar en känsla eller det du vill åstadkomma under 2022.
3. Gör en plan. Hur ser din drömlag ut 2022? Har du en morgonrutin? Kvällsrutin? Vad vill du göra på helgerna? Bryt ner ditt stora mål till några delmål. Gör en prioriteringsordning. Om du vill kan du rita en Mindmap för att det stegen ska bli tydligare för dig.
4. Hitta din motivation. Vilka små och enkla rutiner kan du införa i din vardag som tar dig närmare ditt mål? Fundera på om du kan dela ditt mål med någon i din närhet. Fråga om ni kan göra en del ihop och pusha varandra i perioder när det tar emot.

Till sist: Bestäm en belöning till slutet av 2022! Det behöver inte vara materiellt.

Bonustips: upprepa dina mål och intentioner dagligen. Håll reda på dina små framgångar genom att dokumentera för dig själv. På så sätt får du överblick över dina framsteg.

Lycka till!

Det finns trender inom projektledning!

Folkhögskolans projektledningskurs har pågått i många år. Det är en av våra mest etablerade kurser och vi har haft deltagare från både näringslivet, civilsamhället och offentlig sektor. Projekt kan vara så mycket, allt ifrån att anordna events, konserter, fester och läger till att skapa förändring på din arbetsplats, skriva en bok eller kanske renovera din privata sommarstuga. Möjligheter är oändliga och det är kanske därför vår kurs har blivit så populär. Den passar nästan alla. Du får även lära känna människor från andra delar av samhället som du kanske aldrig hade träffat annars.

Men finns det inga trender inom projektledningskursen då? Jo! Under pandemin har vi märkt av flera olika trender, vilket har gjort oss nyfikna på om de faktiskt har funnits trender tidigare också. Beroende på vad som händer i samhället i stort, så uppstår olika typer av behov och vi får olika idéer. Vi är verkligen ett flockdjur och blir alltid inspirerande av vad andra gör, tycker, säger. Oavsett hur mycket vi försöker intala oss att det INTE är så.

Men under pandemin har detta alltså varit extra tydligt. Under våren 2020, när pandemin bröt ut och många höll sig hemma, så såg vi såklart en ökad trend inom just digitala projekt. Vi skapade hemsidor, bloggar, Youtube-kanaler och poddar. Mycket fokus låg på det individuellt anpassade projektet, som gick att genomföra hemma utan större inblandning av andra människor.

Sen kom hösten 2020 och vi trodde först att vi var på väg ut ur pandemin, men istället eskalerade smittspridningen och samhället stängdes igen ännu hårdare. Bland våra deltagare upptäckte vi en ny trend inom projektledning med fokus på psykisk ohälsa. Antingen mådde deltagarna själva dåligt, eller så ville de hjälp andra med sin mentala hälsa. Men det fanns lite olika inriktningar; några fokuserade mer på barn och unga, medan andra ville hjälpa vuxna privatpersoner eller vuxna på arbetsplatsen. Gemensamt var att deltagarna ville öka kunskapen och medvetandet om de här problemen och vilka vägar och metoder som finns för att ta sig ur ett dåligt mående, trots den pågående pandemin.

Sen kom våren 2021 och vi alla längtade ut! Pandemin pågick fortfarande, men vi började få upp hoppet om vaccinet och såg fram emot ett ljusare och varmare årstid. Vår projektledningskurs började då inte förrän i mitten av april och pågick fram till sommaren. Då var det ett stort fokus på fysisk aktivitet och mindre fysiska träffar. Vi ville ut och röra på oss! Tillsammans eller på egen hand. Deltagarna hade projekt som handlade om träning, bättre hälsa och mindre sammankomster med vänner eller likasinnade. Denna trend höll i sig under sommaren 2021, men då ökade också projekten inom självförverkligande, t.ex. inom musik och kultur. Deltagarna vågade arrangera mindre events och var mer utåtriktade igen.

Det ska bli väldigt spännande att få se vilken typ av projekt som kommer att redovisas nu i höst, och vad som händer under våren 2022. Kan vi släppa pandemin helt då och börja fokusera mer på externa events igen? Det får tiden utvisa.

Om du är nyfiken på projektledningskursen och tror att du skulle kunna ha nytta av lite nya verktyg och metoder inom antingen ditt jobb eller privat, så tveka inte att höra av dig eller ansök direkt på vår hemsida!

Välkommen till Scouternas folkhögskola!

Vi bidrar till Scouternas hållbarhetsarbete

Scouterna och folkhögskolan har ett väldigt nära samarbete. Om du är deltagare på en av våra klassrumskurser träffar du dagligen Scouternas anställda personal på kansliet i Stockholm, som även är vår skola. Folkhögskolan ansvarar för alla scoutledarutbildningar och bidrar till utvecklingen av nya projekt inom hela rörelsen.

Just nu bubblar det kring hållbarhet i Scouterna. Nästa nummer av tidningen Scout har t.ex. tema klimat. Eftersom folkhögskolan också bildar för hållbar utveckling, vill vi gärna vara med och bidra till utvecklingen i Scouterna och samtidigt lära oss mer på vägen.

I höst förbereder sig ett gäng unga scouter för att åka på FNs klimatkonferens COP26 i Glasgow i oktober-november. En av våra kursutvecklare, Cecilia Wesslén, fungerar som bollplank för gruppen, då hon själv har egen erfarenhet av klimatarbete på internationell nivå.

–  Det känns fantastiskt att få dela med mig av mina erfarenheter och kunskaper, för att stärka dessa unga ledare och coacha dem i att göra skillnad, säger Cecilia Wesslén.

Samtidigt pågår flera lokala initiativ i scoutkårer runt om i Sverige. Genom projektet Världsförbättrarna som syftar till att inspirera yngre scouter att använda och lära sig mer om demokrati, så har många scouter genomfört olika projekt kring just miljö och klimat. Projekten handlar om allt ifrån återvinning, till att plocka invasiva arter till att använda starka magneter för att rensa upp i stora vattendrag.

Ett exempel på hur Scouterna och folkhögskolan samarbetar, är att vi tillsammans tittar på olika möjligheter att miljöcertifiera skolan, kansliet och/eller scoutkårer. Genom att dra nytta av varandras kompetenser och olika ingångar, så kan vi förhoppningsvis hitta en eller flera lösningar som funkar för båda organisationerna.

När vi diskuterar miljö-och klimatfrågan idag så kommer det ofta ner till konkreta åtgärder kring till exempel vad vi äter och handlar. Därför pågår ständigt en diskussion i Scoutshop om hur de kan bidra till mer medvetenhet kring vad vi faktiskt konsumerar. Framförallt handlar det om att produkterna ska produceras på ett så hållbart sätt som möjligt samt hålla länge, gärna i flera generationer. Här hjälper folkhögskolan också till genom att skriva ett kort kapitel om hållbar mat i Scouternas nya kokbok.

Till sist har folkhögskolan nyligen tagit över kontakten med Nudging Sweden som Scouterna är medlemmar i. Nudging är en klockren metod för att få människor i vår omgivning att göra fler medvetna val, utan att tvinga någon. Folkhögskolan hoppas att vi kan använda denna möjlighet för att inkludera nudging i våra utbildningar och kanske använda nudging direkt med våra anställda eller deltagare.

Sammanfattningsvis upplever vi på folkhögskolan att Scouterna ökar takten i sitt hållbarhetsarbete och är tacksamma för att vi får vara med och fixa festen!

Demokratidag och nordisk folkhögskolekonferens

I veckan som varit har några av oss deltagit på den nordiska folkhögskolekonferensen (digitalt) och vi vill dela med oss av en upplevelse! Inledningsvis kom en intressant (men ganska cynisk) reflektion från en deltagare i Norge: är folkhögskolan i Norden underhållning för världens mest bortskämda ungdom eller kanske en produkt på utbildningsmarknaden?

Senare gick vi in djupare på folkhögskolans betydelse för demokratin i samhället och för den enskilda individen. Många deltagare ”hittar sig själva” på folkhögskola. Men det är mycket svårare idag p.g.a. den stora tillgängligheten på information som det finns. Där fyller vi som folkhögskola en stor roll i att guida, sortera, stötta och att ge dem andra verktyg för att inte skapa psykisk ohälsa. Vi har också möjligheten att erbjuda gränsöverskridande pedagogik med deltagare från olika bakgrunder, vilket berikar och kan förklaras genom:

”The value of self as mirrored of the value of the other”

När deltagarna hittar sig själv har de en större möjlighet att ta del av demokratin i samhället. De har en röst, en åsikt och ett självförtroende att säga den. Det stärker demokratin och är jätteviktigt för samhällets fortsatta utveckling. Men det bästa på konferensen var ändå två berättelser från Norge respektive Danmark.

Norge
Två deltagare skulle planera en klassresa och upptäckte att det var jättesvårt att boka och hitta bra tågbiljetter. Tågsystemet är inte välutvecklat i Norge, dels för att det inte prioriteras av politiker, dels p.g.a. det svåra landskapet. Deltagarna insåg att det här måste vi göra något åt. De kontaktade en ministern, som var från samma ort som dem själva och frågade om de kunde ses på ett möte. Han svarade JA! De började förberedda sig, läste på jättemycket i frågan och kom fram till att de behövde ett konkret förslag att lägga fram. De kom på idén om ett Interrail-pass för Norges järnväg. De gjorde även en namninsamling med över 1500 namn som de lämnade över vid mötet.

Det blev ett lyckat möte. Ministern tackade för deras engagemang och sa att han skulle ta med sig deras förslag vidare. Några dagar senare fick de ett mail där det stod att de hade påbörjat en utredning om ett Interrail-pass. I somras blev det klart. De har inför ett Interrail-pass i Norge!

Danmark
Momoko Nojo från Japan tog ett sabbatsår efter high school och pluggade på folkhögskola i Danmark (!). Där hittade hon sig själv och insåg att hon hade en röst, en åsikt och en möjlighet att faktiskt framföra den. När hon var där råkade det också vara politiskt val och 80 % av den unga befolkningen i Danmark röstade. Motsvarande siffra är ca 30 % i Japan. En av hennes danska kompisar, 21 år, blev invald i kommunfullmäktige och Danmark fick en kvinnlig statsminister. I Danmark pratar unga om politik och samhällsfrågor, så är det inte i Japan.

Momoko insåg att hon behövde göra något i Japan när hon kom hem. Hon startade ett Instagram-konto (No Youth, No Japan) och började utbilda/informera unga om politiska frågor. Idag har hon 67 000 följare! Hon har blivit intervjuad av NY Times och är engagerad i både ungas deltagande, jämställdhet och klimatfrågan. Idag pluggar hon ekonomi på universitet, men är också en väldigt aktiv aktivist.

Nästa år kommer den nordiska konferensen var i Helsingfors. Vi hoppas att den blir lika inspirerande som det här digitala mötet.

Tillsammans förändrar vi världen!

Verktyg för distansevent

Många av oss har suttit framför Meet, Teams och/eller Zoom i över ett år nu. Men alla har inte haft den möjligheten pga. andra jobb eller förutsättningar. Därför tycker vi att det är viktigt att inkludera alla i den digitala utvecklingen och dela med oss av våra erfarenheter. Vi har gjort en liknande lista på våra sociala medier tidigare, men vi lär oss nya saker hela tiden. Här kommer några tips inför att leda ett distansevent eller en digital utbildning.

Fysiska tips

1. Om du har möjlighet, använd 2 skärmar när du ska hålla ett möte eller en presentation. En skärm där du delar din presentation och en där du ser dina deltagare.
2. Använd en extern mikrofon eller headset för bättre ljud. Om du pratar rakt in i datorn blir det oftast sämre ljud för dina deltagare.
3. Använd en bra lampa. Om du vill se riktigt proffsig ut så finns det så kallade ”ring light” med ett jämnt vitt ljus som du ställer bakom datorn. Undvik gärna att sitta framför ett fönster så att det blir motljus in i kameran.
4. Ställ datorn på en låda eller en hög med böcker så din kameran kommer upp i din ögonhöjd.

Digitala tips

1. Utnyttja möjligheten till ”breakout rooms” för diskussioner i mindre grupper. Det går att bestämma uppdelningen manuellt, slumpmässigt eller låta deltagarna välja rum själva. Detta gör det lättare för alla att komma till tals och du har möjlighet att bestämma om deltagare ska prata med samma eller olika personer.
2. Prova att testa Prezi istället för Powerpoint, om du vill lära dig något nytt eller gillar icke-linjära presentationer. Tänk på att inte använda FÖR mycket effekter så deltagarna bli sjösjuka eller inte hänger med.
3. Ställ frågor med hjälp av Poll i Zoom eller Mentimeter. Här finns många möjligheter. Du kan både få fram statistik, ordmoln och kartor.
4. Våga sända live! Det är det bästa sättet för att få räckvidd på sociala medier. Våga be om kommentarer och input från ”publiken”.

Förhoppningsvis blir det fler fysiska möten till hösten, vi tror att det digitala kommer att leva kvar. Vi kommer förhoppningsvis ha möjlighet att välja HUR vi träffas och därmed göra mer medvetna val kring formerna, för att inkludera så många som möjligt och utnyttja de verktyg som vi nu har lärt oss.

Lycka till!

Seminarium: Banbrytande kvinnor – en hyllning till dem som går sin egen väg!

2021 är det 100 år sedan kvinnor i Sverige för första gången fick rösta i ett riksdagsval. Vi är övertygade om att vi kan lära av historien, när vi blickar tillbaka på det beslut som för 100 år sedan banade väg för kvinnlig rösträtt. Kanske är vi mitt i ett psykologiskt ögonblick även i vår tid med skenande klimatförändringar och ökade sociala klyftor där vi gemensamt kommer att behöva ställa om och driva förändring.

Studenterna på Ledarskap för hållbarhet på Scouternas Folkhögskola inbjuder därför till ett digitalt inspirationsseminarium för att hylla förmåga till förändring ur ett kvinnligt perspektiv. Talarna är verksamma inom vitt skilda områden som ekonomi, journalistik, poesi, innovation, konst, ledarskap och kommunikation. Det som förenar dem är att de alla trampar nya stigar och bidrar till att skapa förutsättningar för att fortsätta vår gemensamma kamp för ett hållbart samhälle; socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

Medverkande:

• Katrine Marçal, prisbelönt författare, journalist och huvudtalare.
• Petra Wadström, Innovatör och entreprenör, grundare av och vd för Solvatten.
• Jessica Hallbäck, Frilansande skribent, konstnär och kreatör.
• Emma Sofia Malmsten, IT-konsult som sadlat om till författare, poet, entreprenör och prästinna.
• Maria Appelqvist, Fil dr i sociologi, undervisar i ledarskap och organisering vid Malmö Universitet, professionell coach och entreprenör.

När: Tis 1 juni kl. 10.00-12.30
Var: Online via Zoom

I den avslutande paneldiskussionen erbjuder vi inspiration och samtal om hur vi kan nyttja den kraft som dessa förebilder besitter, för att skapa ett hållbart och inkluderande samhälle.

Välkommen att delta!

 

Ledarskap för hållbarhet är en ettårig profilutbildning på Scouternas Folkhögskola. Kursen behandlar ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet och visar på metoder för hur vi kan bidra till samhällsförändring och göra skillnad på riktigt. I utbildningen ingår förutom Agenda 2030 och hållbar utveckling också moment kring ledarskap, mångfald och demokrati.

Äntligen ny hemsida!

Du som läser detta har hittat in till vår nya hemsida – Välkommen!

 

I drygt ett år har vi tänkt, drömt, och planerat. Hösten 2020 började vi förverkliga våra tankar. Tillsammans med byråerna AllthewayJosé och WebOne har vi nu äntligen byggt färdigt och utvecklat en ny hemsida. Vi ser så mycket fram emot att  med detta ansiktslyft kunna presentera vår verksamhet och våra utbildningar på ett stilrent och begripligt sätt.

 

Upplever du några buggar eller problem med hemsidan? Eller har du feedback på hur vi kan fortsätta utveckla innehållet? Hör mer än gärna av dig till folkhogskola@scouterna.se