Vi bidrar till Scouternas hållbarhetsarbete

Scouterna och folkhögskolan har ett väldigt nära samarbete. Om du är deltagare på en av våra klassrumskurser träffar du dagligen Scouternas anställda personal på kansliet i Stockholm, som även är vår skola. Folkhögskolan ansvarar för alla scoutledarutbildningar och bidrar till utvecklingen av nya projekt inom hela rörelsen.

Just nu bubblar det kring hållbarhet i Scouterna. Nästa nummer av tidningen Scout har t.ex. tema klimat. Eftersom folkhögskolan också bildar för hållbar utveckling, vill vi gärna vara med och bidra till utvecklingen i Scouterna och samtidigt lära oss mer på vägen.

I höst förbereder sig ett gäng unga scouter för att åka på FNs klimatkonferens COP26 i Glasgow i oktober-november. En av våra kursutvecklare, Cecilia Wesslén, fungerar som bollplank för gruppen, då hon själv har egen erfarenhet av klimatarbete på internationell nivå.

–  Det känns fantastiskt att få dela med mig av mina erfarenheter och kunskaper, för att stärka dessa unga ledare och coacha dem i att göra skillnad, säger Cecilia Wesslén.

Samtidigt pågår flera lokala initiativ i scoutkårer runt om i Sverige. Genom projektet Världsförbättrarna som syftar till att inspirera yngre scouter att använda och lära sig mer om demokrati, så har många scouter genomfört olika projekt kring just miljö och klimat. Projekten handlar om allt ifrån återvinning, till att plocka invasiva arter till att använda starka magneter för att rensa upp i stora vattendrag.

Ett exempel på hur Scouterna och folkhögskolan samarbetar, är att vi tillsammans tittar på olika möjligheter att miljöcertifiera skolan, kansliet och/eller scoutkårer. Genom att dra nytta av varandras kompetenser och olika ingångar, så kan vi förhoppningsvis hitta en eller flera lösningar som funkar för båda organisationerna.

När vi diskuterar miljö-och klimatfrågan idag så kommer det ofta ner till konkreta åtgärder kring till exempel vad vi äter och handlar. Därför pågår ständigt en diskussion i Scoutshop om hur de kan bidra till mer medvetenhet kring vad vi faktiskt konsumerar. Framförallt handlar det om att produkterna ska produceras på ett så hållbart sätt som möjligt samt hålla länge, gärna i flera generationer. Här hjälper folkhögskolan också till genom att skriva ett kort kapitel om hållbar mat i Scouternas nya kokbok.

Till sist har folkhögskolan nyligen tagit över kontakten med Nudging Sweden som Scouterna är medlemmar i. Nudging är en klockren metod för att få människor i vår omgivning att göra fler medvetna val, utan att tvinga någon. Folkhögskolan hoppas att vi kan använda denna möjlighet för att inkludera nudging i våra utbildningar och kanske använda nudging direkt med våra anställda eller deltagare.

Sammanfattningsvis upplever vi på folkhögskolan att Scouterna ökar takten i sitt hållbarhetsarbete och är tacksamma för att vi får vara med och fixa festen!

Demokratidag och nordisk folkhögskolekonferens

I veckan som varit har några av oss deltagit på den nordiska folkhögskolekonferensen (digitalt) och vi vill dela med oss av en upplevelse! Inledningsvis kom en intressant (men ganska cynisk) reflektion från en deltagare i Norge: är folkhögskolan i Norden underhållning för världens mest bortskämda ungdom eller kanske en produkt på utbildningsmarknaden?

Senare gick vi in djupare på folkhögskolans betydelse för demokratin i samhället och för den enskilda individen. Många deltagare ”hittar sig själva” på folkhögskola. Men det är mycket svårare idag p.g.a. den stora tillgängligheten på information som det finns. Där fyller vi som folkhögskola en stor roll i att guida, sortera, stötta och att ge dem andra verktyg för att inte skapa psykisk ohälsa. Vi har också möjligheten att erbjuda gränsöverskridande pedagogik med deltagare från olika bakgrunder, vilket berikar och kan förklaras genom:

”The value of self as mirrored of the value of the other”

När deltagarna hittar sig själv har de en större möjlighet att ta del av demokratin i samhället. De har en röst, en åsikt och ett självförtroende att säga den. Det stärker demokratin och är jätteviktigt för samhällets fortsatta utveckling. Men det bästa på konferensen var ändå två berättelser från Norge respektive Danmark.


Norge

Två deltagare skulle planera en klassresa och upptäckte att det var jättesvårt att boka och hitta bra tågbiljetter. Tågsystemet är inte välutvecklat i Norge, dels för att det inte prioriteras av politiker, dels p.g.a. det svåra landskapet. Deltagarna insåg att det här måste vi göra något åt. De kontaktade en ministern, som var från samma ort som dem själva och frågade om de kunde ses på ett möte. Han svarade JA! De började förberedda sig, läste på jättemycket i frågan och kom fram till att de behövde ett konkret förslag att lägga fram. De kom på idén om ett Interrail-pass för Norges järnväg. De gjorde även en namninsamling med över 1500 namn som de lämnade över vid mötet.

Det blev ett lyckat möte. Ministern tackade för deras engagemang och sa att han skulle ta med sig deras förslag vidare. Några dagar senare fick de ett mail där det stod att de hade påbörjat en utredning om ett Interrail-pass. I somras blev det klart. De har inför ett Interrail-pass i Norge!


Danmark

Momoko Nojo från Japan tog ett sabbatsår efter high school och pluggade på folkhögskola i Danmark (!). Där hittade hon sig själv och insåg att hon hade en röst, en åsikt och en möjlighet att faktiskt framföra den. När hon var där råkade det också vara politiskt val och 80 % av den unga befolkningen i Danmark röstade. Motsvarande siffra är ca 30 % i Japan. En av hennes danska kompisar, 21 år, blev invald i kommunfullmäktige och Danmark fick en kvinnlig statsminister. I Danmark pratar unga om politik och samhällsfrågor, så är det inte i Japan.

Momoko insåg att hon behövde göra något i Japan när hon kom hem. Hon startade ett Instagram-konto (No Youth, No Japan) och började utbilda/informera unga om politiska frågor. Idag har hon 67 000 följare! Hon har blivit intervjuad av NY Times och är engagerad i både ungas deltagande, jämställdhet och klimatfrågan. Idag pluggar hon ekonomi på universitet, men är också en väldigt aktiv aktivist.

Nästa år kommer den nordiska konferensen var i Helsingfors. Vi hoppas att den blir lika inspirerande som det här digitala mötet.


Tillsammans förändrar vi världen!

5 enkla steg för att engagera digitala mötesdeltagare

Nu när många av oss jobbar digitalt och utan fysiska möten, vill vi tipsa om att fokusera på processen snarare än bara på ett videomöte. Alltså, att inkludera andra metoder som hjälper er att jobba tillsammans och ha kontakt. Så hur minskar du risken att dina mötesdeltagare zoonar ut och börjar tänka på annat? Här nedan kommer 5 handfasta tips för dig som då och då leder ett digitalt möte.

1 – Ställ frågor i interaktiva verktyg.

Menti.com är ett bra sätt att ställa tre snabba frågor till en grupp. Det fungerar både i ett möte, inför, efter eller helt vid sidan av. Menti ger omedelbar återkoppling till dina deltagare, vilket skapar en känsla av delaktighet och engagemang.

2- Digitala whiteboards

Saknar du också att kunna flytta runt post-it lappar med dina mötesdeltagare?  Digitala whiteboards såsom Jamboard gör det möjligt att genomföra post-it övningar digitalt. Under eller vid sidan av ett möte.

3 – Stäng av videon och ring upp

För kortare avstämningar kan det ibland vara skönt att skippa videosamtalet och istället ringa upp din kollega, vän eller deltagare och fråga hur det är eller hur det går. Det sänker tröskeln för samtalet, och möjliggör samtidigt aktivering i form av t.ex. en promenad.

4 – Använd dig av chattforum

För grupper som jobbar mycket och länge med varandra kan det vara bra att ha ett öppet, pågående chattforum där alla alltid kan lyfta sina frågor eller funderingar. Till exempel Teams eller Slack.

5 – Checka in

Börja alla möten med en kort incheckning. Hur mår alla? Vad är top-of-mind? Vad behöver deltagarna idag? Detta är ett sätt för både ledare och deltagare att få en känsla för rummet och dagsformen. En övning för incheckning som vi gillar är ”Parkeringen”. Be då alla mötesdeltagare att tänka ut en tanke eller uppgift som de vill parkera under den närmsta timmen för att kunna fokusera på mötets innehåll.

 

Vi hoppas såklart att vi kommer kunna ses fysiskt snart igen! Men till dess får vi göra det bästa utav situationen. Vissa saker kanske vi även tar med oss efter pandemin. Vad tror du?