Få mod och verktyg att förändra världen

Genom utbildningen Ledarskap för hållbarhet får du just det, mod och verktyg att förändra världen. Med start i augusti 2023 går du en terminslång utbildning på halvfart där du får kunskap och inspiration kring olika samhällsfrågor så att du kan bidra till ett hållbart, jämlikt och inkluderande samhälle. Utbildningen består både av fysiska träffar samt distansundervisning som du kan anpassa efter dina behov.

I utbildningen tittar vi närmare på alla hållbarhetsmålen och utgår från dem när vi studerar samhällsfrågor i stort och smått. Vi behandlar både ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Under hösten får du möjlighet att utveckla ditt ledarskap genom att lära dig mer om dig själv, uppleva utmaningar samt hitta mod och verktyg till att förändra världen.

Tre snabba om Ledarskap för hållbarhet

• En termin (start 21 aug, avslut 10 dec)
• Distansundervisning i kombination med 3 fysiska träffar (25-27/8, 13-15/10, 8-10/12)
• Studiebesök, gästföreläsningar och grupparbeten

Det här lär du dig mer om på utbildningen

• Hur jag kan leva mer hållbart?
• Vad vi kan göra tillsammans för att påskynda omställningen till ett mer hållbart samhälle?
• Agenda 2030 och hållbar utveckling
• Ledarskap, mångfald och demokratins inverkan på en hållbar värld
• Mod och verktyg till att förändra världen (ledarskap i praktiken)

Utbildningen upplägg

• Utbildningen är på halvtid (50%) under en termin och består av 3 fysiska (obligatoriska) kurshelger och på övrig tid distansutbildning.
• Tillsammans tar vi oss igenom alla delmål, löser uppgifter i grupp samt samtalar och för diskussioner kring vilka utmaningar som samhället går igenom.
• Vi får ny inspiration genom att lyssna på gästföreläsare, göra studiebesök och tar del av ny fakta och kunskap.

Fysiska träffar

• Vi ses på Scouternas kansli i Örnsberg, Stockholm under kurshelg 1.
• Beroende på vart deltagarna kommer ifrån kan vi ses antingen i Stockholm, Göteborg eller Malmö vid träff 2 och 3.
• På våra fysiska träffar ingår studiebesök, gästföreläsningar och grupparbeten, så det är viktigt att kunna närvara på plats (exakt plats meddelas vid kursstart).

Distansundervisning

Genom digital undervisning får ni både (föreläsningar), individuella uppgifter och gruppuppgifter som ni lämnar in via vår digitala läroplattform. Det finns en stor möjlighet till flexibilitet då inga kurspass på distans är tidsberoende.

Kostnad

Kostnaden för utbildningen är 1500 kr. Själva undervisningen är kostnadsfri men vi tar ut en administrativ avgift för bland annat studiematerial. Eventuella kostnader för resor och boende i samband med träffar kan tillkomma. Sök gärna bidrag och stipendier, eller merkostnadslån från CSN. Du även välkommen att söka bidrag från Scouternas utbildningsfond. Läs mer om detta här >

Ansök senast 15 maj

Läs mer om Du ansöker till utbildningen här >
Antagningsbesked får du i slutet av maj.

Pengar, pengar, pengar

Efter en veckas sportlov går vi in i nästa tema för terminen och den här gången är det pengar, pengar, pengar på allmän kurs och ekonomisk hållbarhet på ledarskap för hållbarhet. Är det samma sak eller olika?

På allmän kurs ska deltagarna bland annat se en film om suffragetterna och prata om rösträtt, självbestämmande och maktstrukturer. På vilket sätt hänger makt, könsnormer och pengar ihop? Idag äger de 10 rikaste personerna (alla män) mer än den fattigaste 1/3 av världens befolkning!

I ledarskap för hållbarhet kommer vi att fokusera på konsumtion, arbetsvillkor och minskad ojämlikhet. Idag ökar inkomstklyftorna i Sverige, vi konsumerar varor från andra sidan jordklotet som ofta framställs på ohållbara sätt och många av oss lever i ett överflöd av prylar. Män äger flest företag som producerar varor medan kvinnor är de stora konsumenterna.

Hur kan våra konsumtionsvanor blir mer hållbara, där vi faktiskt respekterar material, arbete och tid på ett annat sätt? Hur når vi ett samhället där vi tar hand om våra saker och samtidigt bygger mer jämställda strukturer som håller för framtiden? Några förslag på lösningar kommer att diskuteras, såsom att sänka vårt tempo, vara nöjd och prioritera det som är viktigt på riktigt, som tex. relationer.

Den 8 mars är det dessutom internationella kvinnodagen! Hur kan vi uppmärksamma detta? Sluta shoppa och börja investera? 🙂

Är du ny deltagare under 2023?

Välkommen till Scouternas folkhögskola! Har du blivit antagen till Allmän kurs eller någon av våra profilutbildningar Projektledning eller Ledarskap för hållbarhet? Grattis!

Du ska ha fått all information du behöver från din kontaktperson på skolan. Men om du undrar något så är du alltid välkommen att höra av dig, antigen direkt till din kursansvarige, biträdande rektor eller till folkhogskola@scouterna.se Tänk på att många av oss är lediga under perioden 23 december-9 januari. Så det kan ta lite längre tid innan du får ett svar.

Under För deltagare hittar du mycket praktisk information om skolan, dina rättigheter och skyldigheter. Där finns också information om ekonomi, försäkringar och hur du kan påverka din egen studiegång.

Återigen, varmt välkommen till Scouternas folkhögskola 2023! Vi ses i januari.

Ungas perspektiv på konsumtion

Igår deltog Scouterna och Scouternas folkhögskola på en workshop hos Avfall Sverige tillsammans med andra ungdomsorganisationer. Moderator var Amanda Björksell, LSUs ungdomsrepresentant till FNs klimatforum. Eftermiddagen inleddes med lite inspiration från Amanda Borneke på SWECO och Gabriel Wikström som är Nationell samordnare för Agenda 2030. Därefter gick vi vidare med olika frågeställningar kring Mål 12 – hållbar konsumtion och produktion. Konsumtion slutar ofta med någon form av avfall, men hur kan vi arbeta förebyggande med att minska mängden avfall och vad kan vi göra för att det ska bli lättare att återvinna, återbruka och minska vår totala konsumtion?

Bland inbjudna deltagare på workshopen fanns bland andra representanter från Fältbiologerna, WWF Sweden Youth, Global Shapers, Svenska Kyrkans Unga, Svenska FN-förbundet, Future Minds och flera politiska ungdomsförbund. Diskussionen innehöll många förslag och idéer på hur Sveriges konsumtion och produktion skulle kunna bli mer hållbar – allt ifrån producenternas ansvar till vad enskilda individer skulle kunna göra.

En sak är säkert. Det är extremt svårt att ändra människors beteenden, speciellt när det beteendet gynnar det samhällssystem vi har idag. Idag bygger hela vårt samhälle på konsumtion och ekonomisk tillväxt. Dessutom är konsumtion ofta förknippat med status och uppfyllelsen av människors olika behov. Men om vi kan ändra systemen, kanske vi även kan ändra våra konsumtionsmönster. Som vanligt: det måste vara enkelt att göra rätt.

Andra insikter som vi tar med oss från gårdagens workshop:

• Det finns inget avfall – bara resurser
• Om vi slutar kalla saker för second hand och begagnat kanske det finns ett större intresse för den typen av marknader. Vem tänker på att vi sover i återbrukade lakan på hotell?
• ”Levande städer” värderas idag utifrån hur många butiker det finns på markplan i stadens centrum. Vad hände med att vara medmänniskor istället för konsumenter?
• Innan pandemin startades en kampanj på sociala medier kring #flygskam. Men det skulle kanske vara roligare om vi kunde vända på begreppen och sprida positiva exempel under #tågskryt istället.
• Avfall Sveriges medlemmar är ALLA Sveriges 290 kommuner. De har möjlighet att påverka allas våra beteenden kring vi HUR vi hantera avfall i framtiden och nu fick ungdomsrörelsen ge input kring vad vi vill se hända framöver.

Sverige tittar nu på möjligheten att driva Nollvision Avfall, med inspiration från Nollvision i trafiken, som handlade om att förhindra dödsiffrorna i trafiken. Det går inte att förhindra alla olyckor, människor kommer alltid att göra misstag. Men om dödsfallen minskar, så är det fortfarande möjligt att nå en nollvision. På samma sätt skulle vi kunna tänka kring avfall. Vi kommer att fortsätta konsumera på ett eller annat sätt, men resultatet behöver nödvändigtvis inte sluta i avfall.
Agenda 2030 innehåller 17 globala mål som alla handlar om mänskligheten viktigaste utmaningar under de kommande åren, alltifrån fattigdom, krig och orättvisor till hållbara samhällen och klimatförändringar. Nu har vi bara 8 år kvar på oss att uppfylla alla 169 delmål. Sveriges samordnare menar att det finns tre viktiga aspekter att tänka på 1) Vi behöver tänka långsiktigt – det ingår ju i själva definitionen av hållbarhet. Det vi gör idag, behöver funkar för alla, även i framtiden 2) Helheten – allt hänger ihop, om vi producerar färre produkter, av bättre material, så kanske företag också kan anställda personal som har bättre arbetsvillkor och levnadsstandard 3) Samverkan – världen blir bara bättre om vi hjälps åt och hittar nya lösningar tillsammans. Dagens problem är framtidens möjligheter.Tack Avfall Sverige för att vi fick möjligheten att delta och bidra!

Mobilisering, klimatengagemang och klimattoppmöten

Hur fungerar ett klimattoppmöte? Hur kan jag som individ vara med och påverka i större sammanhang? Cecilia Wesslén, kursansvarig på Scouternas folkhögskola, reder ut begreppen och berättar om sina erfarenheter från att ha deltagit på flera COP-möten där civilsamhället varit en stark påverkanskraft.

Se hela filmen
Här kan du se hela filmen med Cecilia som handlar om mobilisering, klimatengagemang och klimattoppmöten. Filmen är 18 minuter lång och funkar bra att använda som diskussionsunderlag i undervisning.

Om Cecilia Wesslén
Cecilia Wesslén har en bakgrund som klimatforskare och aktivist. I dag arbetar hon på Scouternas folkhögskola som kursansvarig och ansvarig för hållbarhetsfrågor.

COP står för Conference of Parties och är det årliga möte där världens ledare träffas för att avtala hur vi ska lösa klimatkrisen tillsammans. Cecilia deltog första gången på COP 18 i Qatar och har medverkar på flera klimattoppmöten sedan dess, bland annat som samordnare för Scouternas delegation.

”En formulering i Parisavtalet som vi i civilsamhället är väldigt stolta över”

– Vi fick igenom artikel 12 i parisavtalet som handlar om att alla världens länder ska utbilda i klimatförändringarna, ska ge tillgång till information och samarbeta för att hitta lösningar, säger Cecilia.

– Det här är en formulering i Parisavtalet som vi i civilsamhället är väldigt stolta över. Vi tror att det har påverkat den mobilisering vi sett de senaste åren, med Greta Thunberg i spetsen men också många ungdomar som har engagerat sig i alla världens länder, säger Cecilia.

Vi bidrar till Scouternas hållbarhetsarbete

Scouterna och folkhögskolan har ett väldigt nära samarbete. Om du är deltagare på en av våra klassrumskurser träffar du dagligen Scouternas anställda personal på kansliet i Stockholm, som även är vår skola. Folkhögskolan ansvarar för alla scoutledarutbildningar och bidrar till utvecklingen av nya projekt inom hela rörelsen.

Just nu bubblar det kring hållbarhet i Scouterna. Nästa nummer av tidningen Scout har t.ex. tema klimat. Eftersom folkhögskolan också bildar för hållbar utveckling, vill vi gärna vara med och bidra till utvecklingen i Scouterna och samtidigt lära oss mer på vägen.

I höst förbereder sig ett gäng unga scouter för att åka på FNs klimatkonferens COP26 i Glasgow i oktober-november. En av våra kursutvecklare, Cecilia Wesslén, fungerar som bollplank för gruppen, då hon själv har egen erfarenhet av klimatarbete på internationell nivå.

–  Det känns fantastiskt att få dela med mig av mina erfarenheter och kunskaper, för att stärka dessa unga ledare och coacha dem i att göra skillnad, säger Cecilia Wesslén.

Samtidigt pågår flera lokala initiativ i scoutkårer runt om i Sverige. Genom projektet Världsförbättrarna som syftar till att inspirera yngre scouter att använda och lära sig mer om demokrati, så har många scouter genomfört olika projekt kring just miljö och klimat. Projekten handlar om allt ifrån återvinning, till att plocka invasiva arter till att använda starka magneter för att rensa upp i stora vattendrag.

Ett exempel på hur Scouterna och folkhögskolan samarbetar, är att vi tillsammans tittar på olika möjligheter att miljöcertifiera skolan, kansliet och/eller scoutkårer. Genom att dra nytta av varandras kompetenser och olika ingångar, så kan vi förhoppningsvis hitta en eller flera lösningar som funkar för båda organisationerna.

När vi diskuterar miljö-och klimatfrågan idag så kommer det ofta ner till konkreta åtgärder kring till exempel vad vi äter och handlar. Därför pågår ständigt en diskussion i Scoutshop om hur de kan bidra till mer medvetenhet kring vad vi faktiskt konsumerar. Framförallt handlar det om att produkterna ska produceras på ett så hållbart sätt som möjligt samt hålla länge, gärna i flera generationer. Här hjälper folkhögskolan också till genom att skriva ett kort kapitel om hållbar mat i Scouternas nya kokbok.

Till sist har folkhögskolan nyligen tagit över kontakten med Nudging Sweden som Scouterna är medlemmar i. Nudging är en klockren metod för att få människor i vår omgivning att göra fler medvetna val, utan att tvinga någon. Folkhögskolan hoppas att vi kan använda denna möjlighet för att inkludera nudging i våra utbildningar och kanske använda nudging direkt med våra anställda eller deltagare.

Sammanfattningsvis upplever vi på folkhögskolan att Scouterna ökar takten i sitt hållbarhetsarbete och är tacksamma för att vi får vara med och fixa festen!