Ny podd! Samtal om hållbarhet

Deltagarna på Ledarskap för hållbarhet 21/22 har under den senaste månaden skapat en podd om hållbarhet, Agenda 2030 och framtiden. Deltagarna har intervjuat personer från alla delar av samhället: civilsamhället, näringslivet och offentlig sektor. Nedan kan du ta del av alla avsnitt i sin helhet.

Vår förhoppning är att vi på detta vis har inspirera andra till att ta upp samtal om hållbarhet hemma eller på jobbet, oavsett vart du bor eller inom vilken bransch som du är aktiv. Hållbarhet är något som berör oss alla och handlar om både sociala, miljömässiga och ekonomiska frågor.

Avsnitt 1: Återbruk och klimatpåverkan
Avsnittet går in på hur man kan återbruka varor istället för att slänga. Sista delen går in mer i detalj på hur man kan minska klimatpåverkan som individ mer i det dagliga livet.

Avsnitt 2: Hållbar i den lokala scoutverksamheten
I det här avsnittet pratar Fanny och Petra om hållbarhet i scoutkårer och i scoutverksamheten. Hur ser hållbarhet ut i scouterna? Hur var det att jobba med hållbar scoutkår-certifikatet och få en miljömärkning till kåren? Det är några frågor som tas upp i det här avsnittet.

Avsnitt 3: Fint och färdigt bygg
Här intervjuar Carl Melander chefen Jon för Fint och färdigt bygg. Carl frågar om hållbarhet inom företaget. Företaget är baserat i Stockholm.

Avsnitt 4: Kunskap för hållbarhet
I det här avsnittet får du lyssna till ett samtal med Maria Fischer och Sofia Holm som är lärare på Hagabergs folkhögskola i Södertälje. De är lärare på Allmän kurs med inriktning global och fokus på hållbarhetsfrågor. Vi pratar bland annat om hur tanken på hållbarhet ser ut i olika generationer, förr och nu, hopplöshet eller framtidstro? Podden innehåller personliga ställningstaganden för hållbarhet och utbildningens fokus.

Tack!
Stort tack till alla gäster som har medverkat och våra deltagare som har intervjuat dem. Poddens jingle är skapad av Fanny Svarvar, en av våra deltagare.

Folkbildning och scoutmetoden går hand i hand

Folkbildning och scoutmetod går hand i hand på Scouternas folkhögskola. Båda metoderna bygger på liknande byggstenar och tillsammans blir det en väldigt stark pedagogik.

Folkbildning är fritt och frivilligt. Det betyder att det är helt frivilligt att delta som deltagare (även om vi fortfarande kan ha vissa krav på närvaro om en vill ha ett kursintyg). Men framför allt styrs det inte av staten, utan vi som folkhögskola är väldigt fria att lägga upp både innehåll och undervisningsformerna själva. Men folkbildningen har fyra större syften som gör att vi fortfarande kan få stöd från staten, nämligen:

  1. Bidra till att stärka och utveckla vår demokrati
  2. Bidra till att fler kan påverka sin livssituation och delta i samhällets utveckling
  3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja nivån i samhället
  4. Bidra till ett ökat intresse av och delaktighet i kulturlivet

Scoutmetoden är samma metod för alla scouter i hela världen och bygger på sju olika delar. Det är en metod för personlig och social utveckling. Metoden är utvecklad för barn och unga, men går att använda för vuxna också.

  • Scoutlag och löfte – handlar om att vara snäll, både mot sig själv, sina medmänniskor samt planeten vi bor på.
  • Patrullsystemet – den lilla gruppen, som ofta består av 6-8 personer. Vi tror att fler både vågar ta plats och kan ge plats till andra i den lilla gruppen, när vi har lärt känna varandra.
  • Learning by doing – vi lär genom att göra, vi vågar göra fel och prova igen. Vi reflekterar över vad som går bra och vad som går mindre bra. Vi utvecklar kreativa metoder för att lösa problem.
  • Stödjande och lyssnade ledarskap – vi övar på att leda både oss själva och andra. Vi utgår från ett värdebaserat ledarskap och ge alla möjlighet att utforska sitt eget ledarskap.
  • Samhällsengagemang – vi engagerar oss och försöker påverka samhället, både lokalt och globalt. Vi vill se en bättre värld där alla människor är lika mycket värda och mår bra.
  • Friluftslivet – vi är utomhus, både för att lära känna och vårda naturen. Det är också en plats där patrullen kan öva sig i samarbete och ledarskap, genom att ta sig an nya utmaningar tillsammans.
  • Symboliskt ramverk – är ett sätt för oss att skapa gemenskap och tillhörighet. Det kan handla om enkla profilprodukter eller att en hajk har tema Agenda 2030. Berättelser och teman gör det roligt att delta och skapar möjligheter för oss att använda vår fantasi. Men det kan också handla om ceremonier och tid för reflektion i form av en incheckning på morgonen eller en avslutning på kurshelgen.

På samma sätt som folkbildningen handlar det mycket om gruppen, att vi alla kan bidra och att vi lär oss tillsammans, utifrån våra egna förutsättningar. Det som kanske sticker ut, i jämförelse med folkbildningen, är just friluftslivet. Läs gärna mer om hur vi tar i friluftslivet på till exempel Allmän kurs.

Hajk med Allmän kurs

Ett sätt att ta in friluftslivet i Allmän kurs eller i profilutbildningar på folkhögskolan är att genomföra delar av våra lektioner eller kurspass utomhus eller på kursgård. Det kan vara värdefullt att bara byta miljö för att få ny energi i gruppen eller starta andra samtal.

Men på Allmän kurs i klassrum brukar vi även genomföra en hajk, med en övernattning. Det kan vara utmanande för vissa deltagare och underbart för andra. Oavsett så är vi förhoppningsvis en trygg klass som kan ta sig an utmaningen tillsammans och växa både som individer och som grupp.

Nu i maj var det äntligen dags för hajk igen! Under två dagar hängde Allmän kurs ute i naturen tillsammans med sina lärare och fick uppleva friluftsliv på riktigt igen. En värdefull erfarenhet som ofta leder till att gruppen stärks och relationerna fördjupas, en förutsättning för ett fortsatt lärande tillsammans. Naturen bjöd på varierande väder men det fanns möjlighet att både paddla, laga mat och elda tillsammans. Alla deltagare sov inomhus i mindre stugor.

En härlig avslutning på terminen som snart är slut!

Ungas perspektiv på konsumtion

Igår deltog Scouterna och Scouternas folkhögskola på en workshop hos Avfall Sverige tillsammans med andra ungdomsorganisationer. Moderator var Amanda Björksell, LSUs ungdomsrepresentant till FNs klimatforum. Eftermiddagen inleddes med lite inspiration från Amanda Borneke på SWECO och Gabriel Wikström som är Nationell samordnare för Agenda 2030. Därefter gick vi vidare med olika frågeställningar kring Mål 12 – hållbar konsumtion och produktion. Konsumtion slutar ofta med någon form av avfall, men hur kan vi arbeta förebyggande med att minska mängden avfall och vad kan vi göra för att det ska bli lättare att återvinna, återbruka och minska vår totala konsumtion?

Bland inbjudna deltagare på workshopen fanns bland andra representanter från Fältbiologerna, WWF Sweden Youth, Global Shapers, Svenska Kyrkans Unga, Svenska FN-förbundet, Future Minds och flera politiska ungdomsförbund. Diskussionen innehöll många förslag och idéer på hur Sveriges konsumtion och produktion skulle kunna bli mer hållbar – allt ifrån producenternas ansvar till vad enskilda individer skulle kunna göra.

En sak är säkert. Det är extremt svårt att ändra människors beteenden, speciellt när det beteendet gynnar det samhällssystem vi har idag. Idag bygger hela vårt samhälle på konsumtion och ekonomisk tillväxt. Dessutom är konsumtion ofta förknippat med status och uppfyllelsen av människors olika behov. Men om vi kan ändra systemen, kanske vi även kan ändra våra konsumtionsmönster. Som vanligt: det måste vara enkelt att göra rätt.

Andra insikter som vi tar med oss från gårdagens workshop:

  • Det finns inget avfall – bara resurser
  • Om vi slutar kalla saker för second hand och begagnat kanske det finns ett större intresse för den typen av marknader. Vem tänker på att vi sover i återbrukade lakan på hotell?
  • ”Levande städer” värderas idag utifrån hur många butiker det finns på markplan i stadens centrum. Vad hände med att vara medmänniskor istället för konsumenter?
  • Innan pandemin startades en kampanj på sociala medier kring #flygskam. Men det skulle kanske vara roligare om vi kunde vända på begreppen och sprida positiva exempel under #tågskryt istället.
  • Avfall Sveriges medlemmar är ALLA Sveriges 290 kommuner. De har möjlighet att påverka allas våra beteenden kring vi HUR vi hantera avfall i framtiden och nu fick ungdomsrörelsen ge input kring vad vi vill se hända framöver.

Sverige tittar nu på möjligheten att driva Nollvision Avfall, med inspiration från Nollvision i trafiken, som handlade om att förhindra dödsiffrorna i trafiken. Det går inte att förhindra alla olyckor, människor kommer alltid att göra misstag. Men om dödsfallen minskar, så är det fortfarande möjligt att nå en nollvision. På samma sätt skulle vi kunna tänka kring avfall. Vi kommer att fortsätta konsumera på ett eller annat sätt, men resultatet behöver nödvändigtvis inte sluta i avfall.
Agenda 2030 innehåller 17 globala mål som alla handlar om mänskligheten viktigaste utmaningar under de kommande åren, alltifrån fattigdom, krig och orättvisor till hållbara samhällen och klimatförändringar. Nu har vi bara 8 år kvar på oss att uppfylla alla 169 delmål. Sveriges samordnare menar att det finns tre viktiga aspekter att tänka på 1) Vi behöver tänka långsiktigt – det ingår ju i själva definitionen av hållbarhet. Det vi gör idag, behöver funkar för alla, även i framtiden 2) Helheten – allt hänger ihop, om vi producerar färre produkter, av bättre material, så kanske företag också kan anställda personal som har bättre arbetsvillkor och levnadsstandard 3) Samverkan – världen blir bara bättre om vi hjälps åt och hittar nya lösningar tillsammans. Dagens problem är framtidens möjligheter.Tack Avfall Sverige för att vi fick möjligheten att delta och bidra!

Jag insåg att jag kunde uppfylla mina drömmar

Takhmina kom till Scouternas folkhögskola för tre år sedan. Under grundskolan och gymnasiet hade hon svårt att sitta still, kände sig dum för att hon inte förstod språket så väl och skolkade väldigt mycket. Men hon har alltid haft ett driv och stora drömmar. När hon skolkade så jobbade hon istället. Sedan hon var liten har hon alltid velat bli polis.

Takhminas kompis tipsade henne om att det fanns något som hette folkhögskola. Hon hade själv aldrig hört talas om det och eftersom hon var upptagen med jobb, så tog det ett tag innan hon sökte upp skolformen själv. Men sen kom dagen då allt klaffade. Takhmina ville hitta en skola nära hennes uppväxt längs med den röda tunnelbanelinjen i södra Stockholm. Scouternas folkhögskola ligger i Örnsberg och erbjuder Allmän kurs för alla som inte läst in gymnasiet på det traditionella sättet. Så fort hon kom på intervju så kände hon sig hemma.

– Jag trivdes direkt! Alla var så trevliga. Här har jag inte bara hittat mig själv, men också mina bästa kompisar och de bästa lärarna. Lärarna såg mig och trodde på mig, säger Takhmina.

Takhmina fortsätter:

– Jag var ett ”kaosbarn” i skolan, men på Scouternas folkhögskola lyckades lärarna hitta ett sätt att lära ut som funkade för mig, på bara ett par månader. Jag kände mig speciell. När läraren ville lära ut, då ville jag också göra mitt bästa. Jag var redan nyfiken och ville verkligen lära mig saker, men innan visste jag inte hur. Plötsligt älskade jag att läsa. Jag gillar historia och språk.

Takhmina menar att bara du vet vad du vill och är omringad av folk som tror på dig, då kan du gå hur långt som helst. Så är det på Scouternas folkhögskola, alla vill varandra väl. Genom att inkludera globala målen i undervisningen har Takhmina också lärt sig att vi alla kan göra skillnad i samhället. Genom små handlingar i vardagen bidrar vi till en bättre värld. Vi kan även bidra genom att volontär-arbeta, alltså engagera oss i civilsamhället, som t.ex. i Scouterna. Det visste jag inte innan, säger Takhmina.

Att plugga på Allmän kurs var både svårt och roligt, säger Takhmina. Jag hade alltid ett mål, som dessutom blev mer realistiskt, ju mer jag lärde mig. På så sätt behöll jag alltid min motivation, även om det ibland var jobbigt och jag misslyckades. Men jag lärde mig att aldrig ge upp. Ibland kan vi bara behöva en paus, ta några steg tillbaka och försöka igen.

– På Allmän kurs lärde jag mig att allt är möjligt – på riktigt. Jag lärde mig att vi alla har en betydelsefull röst och jag har möjlighet att förverkliga mina drömmar, om jag bara vill.

Under ett par år hinner det hända en del på en skola, saker och ting förändras och vissa lärare kanske slutar och andra börjar. Men Takhmina menar att lärarna har förberett henne väl inför framtiden. Hon känner sig mer säker på sig själv och kan därför hantera förändringar på ett helt annat sätt. Takhmina vet att hon inte kommer få något serverat på silverfat, hon vet att hon behöver kämpa för sina drömmar, men här har hon fått verktygen och metoderna för att lyckas med det.

Takhmina tog studenten från Allmän kurs i december 2021, men hon är kvar på skolan.

– Jag trivs så bra! Jag behöver vänta en termin för att kunna komma in på Polishögskolan, men jag ville inte sluta plugga under tiden. Så nu läser jag Projektledning på Scouternas folkhögskola så länge. Det är en väldigt nyttig kurs för mig! Jag behöver lära mig att planera och slutföra saker, säger Takhmina.

– Allmän kurs och Projektledning är väldigt lika på många sätt. Scouternas folkhögskola lägger mycket tid på värderingar och att lära känna varandra i gruppen. Hade vi inte gjort det, så hade det säkert uppstått fler konflikter. Men eftersom vi förstår varandra och vet att vi har olika värderingar i livet, så kan vi fortfarande jobba tillsammans. Oavsett vilka utbildningen det är, så lär Scouternas folkhögskola ut på samma sätt, men anpassar det till olika individer. Det är samma pedagogik och samma metoder, som bygger på liknande idéer och framförallt respekten inför varandra, säger hon.

Takhmina avslutar med att säga:

– Scouternas folkhögskola är världens bästa folkhögskola! Om du bara har viljan och motivationen kan den ta dig dit du vill! Men vi behöver alla vara medvetna om att det kommer blir jobbigt ibland. Så länge du tror på dig själv, så kommer du att lyckas!

Tack Takhmina och stort lycka till i framtiden önskar vi alla på Scouternas folkhögskola!

Välkommen till oss i höst! Ansökan är öppen.

Nu öppnar vi ansökan till våra långa kurser, både i klassrum och på distans! Så är du sugen på att plugga ledarskap, hållbarhet och/eller Allmän kurs i höst, så har du kommit helt rätt. På Scouternas folkhögskola ger vi människor makt, mod och verktyg att utveckla både sig själva och vårt samhälle. Vi är övertygade om att vi tillsammans kan skapa en bättre framtid genom att ständigt utbilda nya världsförbättrare.

Ledarskap för hållbarhet – heltid på distans med ett fåtal träffar

Ledarskap för hållbarhet handlar om både om hur du och jag kan leva mer hållbart, men också vad vi som samhälle kan göra för att påskynda omställningen till en mer hållbar värld. Genom att ta del av vad andra gör, vad vi behöver göra och vilka verktyg och metoder som finns idag, så tror vi att du kan få både mod och inspiration till att hitta din väg. Under ett år fördjupar vi oss i Agenda 2030 och du får även möjlighet att genomföra ett egen projekt under 3 månader – i Sverige eller i världen. Läs mer och ansök här.

Projektledning – heltid på distans med ett fåtal träffar

Som deltagare på den här utbildningen kommer du att lära dig att planera, genomföra och utvärdera ett projekt på ett strukturerat sätt. Vare sig du är aktiv inom föreningsliv, studentliv, idéburna organisationer eller som social entreprenör kommer du få verktyg och metoder för att leda och utvärdera projekt. I början terminen får du ta del av teori och ny kunskap genom en uppskattad och interaktiv webbkurs. Under andra halvan av terminen gör du ett eget projekt. Läs mer och ansök här.

Allmän kurs – i klassrum eller på distans

Allmän kurs ger behörighet för att studera vidare på universitet, yrkeshögskola eller annan eftergymnasial utbildning. Här läser du i din egen takt, efter dina egna förutsättningar, oavsett hur det har funkat för dig att gå i skola tidigare. Du som inte hittade din plats i den traditionella gymnasieskolan men vill vidare i livet är välkommen att söka till Allmän kurs. Utbildningen ger möjlighet till behörighet för högskolestudier. Allmän kurs kan läsas antingen i klassrum eller på distans. Läs mer och ansök här.

Varmt välkommen till oss!

Mobilisering, klimatengagemang och klimattoppmöten

Hur fungerar ett klimattoppmöte? Hur kan jag som individ vara med och påverka i större sammanhang? Cecilia Wesslén, kursansvarig på Scouternas folkhögskola, reder ut begreppen och berättar om sina erfarenheter från att ha deltagit på flera COP-möten där civilsamhället varit en stark påverkanskraft.

Se hela filmen
Här kan du se hela filmen med Cecilia som handlar om mobilisering, klimatengagemang och klimattoppmöten. Filmen är 18 minuter lång och funkar bra att använda som diskussionsunderlag i undervisning.

Om Cecilia Wesslén
Cecilia Wesslén har en bakgrund som klimatforskare och aktivist. I dag arbetar hon på Scouternas folkhögskola som kursansvarig och ansvarig för hållbarhetsfrågor.

COP står för Conference of Parties och är det årliga möte där världens ledare träffas för att avtala hur vi ska lösa klimatkrisen tillsammans. Cecilia deltog första gången på COP 18 i Qatar och har medverkar på flera klimattoppmöten sedan dess, bland annat som samordnare för Scouternas delegation.

”En formulering i Parisavtalet som vi i civilsamhället är väldigt stolta över”

– Vi fick igenom artikel 12 i parisavtalet som handlar om att alla världens länder ska utbilda i klimatförändringarna, ska ge tillgång till information och samarbeta för att hitta lösningar, säger Cecilia.

– Det här är en formulering i Parisavtalet som vi i civilsamhället är väldigt stolta över. Vi tror att det har påverkat den mobilisering vi sett de senaste åren, med Greta Thunberg i spetsen men också många ungdomar som har engagerat sig i alla världens länder, säger Cecilia.

Öppettider över helgerna

Du når folkhögskolan lättast via mail folkhögskola@scouterna.se eller på telefonnummer 08-555 065 10.

Mellan den 24 december – 4 januari har vi stängt, samt alla helgdagar.

Om ditt ärende är brådskande kan du höra av dig till Scouternas växel på 08-568 432 00 eller info@scouterna.se som är tillgängligt alla dagar utom helgdagar.

Om ditt ärende är riktigt akut så ring vårt Journummer 08-568 432 22, som alltid är bemannat.

Vi önskar alla en God Helg och ett Gott Slut på 2021.

Lämna 2021 bakom dig och gör plats för 2022

Vi närmar oss slutet på 2021 och det är dags att stanna upp, reflektera över det som har varit och bestämma vilken väg du vill gå på in i 2022. Hitta en stund för dig själv. Plocka kanske fram något gott att äta eller dricka. Ge dig själv utrymme att faktiskt sitta ner och känna efter hur allt känns.

  1. Reflektera. Lista dina höjdpunkter under året, både privat och studie/yrkesmässigt. Vilka har varit de största utmaningarna? Vad har du lärt dig i år? Vad tar du med dig in i nästa år? Vad ska du släppa taget om? Vad är dina intentioner med 2022 inom relationer, hälsa, känslor eller arbete? Vad vill du ha mer av och vad vill du undvika?
  2. Sätt dina mål. Vad är ditt största mål med 2022? Varför? Kan du formulera detta i ett ord eller en affirmation? Om du vill kan du göra ett Vision Board med ord eller bilder som symboliserar en känsla eller det du vill åstadkomma under 2022.
  3. Gör en plan. Hur ser din drömlag ut 2022? Har du en morgonrutin? Kvällsrutin? Vad vill du göra på helgerna? Bryt ner ditt stora mål till några delmål. Gör en prioriteringsordning. Om du vill kan du rita en Mindmap för att det stegen ska bli tydligare för dig.
  4. Hitta din motivation. Vilka små och enkla rutiner kan du införa i din vardag som tar dig närmare ditt mål? Fundera på om du kan dela ditt mål med någon i din närhet. Fråga om ni kan göra en del ihop och pusha varandra i perioder när det tar emot.


Till sist:
Bestäm en belöning till slutet av 2022! Det behöver inte vara materiellt.

Bonustips: upprepa dina mål och intentioner dagligen. Håll reda på dina små framgångar genom att dokumentera för dig själv. På så sätt får du överblick över dina framsteg.

Lycka till!

Förlängd ansökan till vårens projektledningskurs

Missade du chansen att ansöka till vårens projektledningskurs? Då har du en ny möjlighet nu. Vi öppnar ansökan igen och stänger inte förrän den 9 januari. Så du har en månad på dig att bestämma dig och fundera på vad du vill göra till våren.

Varför inte ta chansen att börja året med att lära dig något nytt? Oavsett om du jobbar med projekt i din yrkesroll idag eller om du behöver lite nya verktyg och metoder för dina privata projekt, så tror vi att det här kan vara kursen där du får ny energi, nya idéer och även möjlighet att lyfta dina egna tankar och funderingar.

Som deltagare på den här utbildningen kommer du att lära dig att planera, genomföra och utvärdera ett projekt på ett strukturerat sätt. Vare sig du är aktiv inom föreningsliv, studentliv, idéburna organisationer eller t.ex. som social entreprenör kommer du få verktyg och metoder för att leda och utvärdera projekt.

Ta chansen och ansök senast den 9 januari.

Varmt välkommen till Scouternas folkhögskola!