Hajk med Allmän kurs

Ett sätt att ta in friluftslivet i Allmän kurs eller i profilutbildningar på folkhögskolan är att genomföra delar av våra lektioner eller kurspass utomhus eller på kursgård. Det kan vara värdefullt att bara byta miljö för att få ny energi i gruppen eller starta andra samtal.

Men på Allmän kurs i klassrum brukar vi även genomföra en hajk, med en övernattning. Det kan vara utmanande för vissa deltagare och underbart för andra. Oavsett så är vi förhoppningsvis en trygg klass som kan ta sig an utmaningen tillsammans och växa både som individer och som grupp.

Nu i maj var det äntligen dags för hajk igen! Under två dagar hängde Allmän kurs ute i naturen tillsammans med sina lärare och fick uppleva friluftsliv på riktigt igen. En värdefull erfarenhet som ofta leder till att gruppen stärks och relationerna fördjupas, en förutsättning för ett fortsatt lärande tillsammans. Naturen bjöd på varierande väder men det fanns möjlighet att både paddla, laga mat och elda tillsammans. Alla deltagare sov inomhus i mindre stugor.

En härlig avslutning på terminen som snart är slut!

Ungas perspektiv på konsumtion

Igår deltog Scouterna och Scouternas folkhögskola på en workshop hos Avfall Sverige tillsammans med andra ungdomsorganisationer. Moderator var Amanda Björksell, LSUs ungdomsrepresentant till FNs klimatforum. Eftermiddagen inleddes med lite inspiration från Amanda Borneke på SWECO och Gabriel Wikström som är Nationell samordnare för Agenda 2030. Därefter gick vi vidare med olika frågeställningar kring Mål 12 – hållbar konsumtion och produktion. Konsumtion slutar ofta med någon form av avfall, men hur kan vi arbeta förebyggande med att minska mängden avfall och vad kan vi göra för att det ska bli lättare att återvinna, återbruka och minska vår totala konsumtion?

Bland inbjudna deltagare på workshopen fanns bland andra representanter från Fältbiologerna, WWF Sweden Youth, Global Shapers, Svenska Kyrkans Unga, Svenska FN-förbundet, Future Minds och flera politiska ungdomsförbund. Diskussionen innehöll många förslag och idéer på hur Sveriges konsumtion och produktion skulle kunna bli mer hållbar – allt ifrån producenternas ansvar till vad enskilda individer skulle kunna göra.

En sak är säkert. Det är extremt svårt att ändra människors beteenden, speciellt när det beteendet gynnar det samhällssystem vi har idag. Idag bygger hela vårt samhälle på konsumtion och ekonomisk tillväxt. Dessutom är konsumtion ofta förknippat med status och uppfyllelsen av människors olika behov. Men om vi kan ändra systemen, kanske vi även kan ändra våra konsumtionsmönster. Som vanligt: det måste vara enkelt att göra rätt.

Andra insikter som vi tar med oss från gårdagens workshop:

  • Det finns inget avfall – bara resurser
  • Om vi slutar kalla saker för second hand och begagnat kanske det finns ett större intresse för den typen av marknader. Vem tänker på att vi sover i återbrukade lakan på hotell?
  • ”Levande städer” värderas idag utifrån hur många butiker det finns på markplan i stadens centrum. Vad hände med att vara medmänniskor istället för konsumenter?
  • Innan pandemin startades en kampanj på sociala medier kring #flygskam. Men det skulle kanske vara roligare om vi kunde vända på begreppen och sprida positiva exempel under #tågskryt istället.
  • Avfall Sveriges medlemmar är ALLA Sveriges 290 kommuner. De har möjlighet att påverka allas våra beteenden kring vi HUR vi hantera avfall i framtiden och nu fick ungdomsrörelsen ge input kring vad vi vill se hända framöver.

Sverige tittar nu på möjligheten att driva Nollvision Avfall, med inspiration från Nollvision i trafiken, som handlade om att förhindra dödsiffrorna i trafiken. Det går inte att förhindra alla olyckor, människor kommer alltid att göra misstag. Men om dödsfallen minskar, så är det fortfarande möjligt att nå en nollvision. På samma sätt skulle vi kunna tänka kring avfall. Vi kommer att fortsätta konsumera på ett eller annat sätt, men resultatet behöver nödvändigtvis inte sluta i avfall.
Agenda 2030 innehåller 17 globala mål som alla handlar om mänskligheten viktigaste utmaningar under de kommande åren, alltifrån fattigdom, krig och orättvisor till hållbara samhällen och klimatförändringar. Nu har vi bara 8 år kvar på oss att uppfylla alla 169 delmål. Sveriges samordnare menar att det finns tre viktiga aspekter att tänka på 1) Vi behöver tänka långsiktigt – det ingår ju i själva definitionen av hållbarhet. Det vi gör idag, behöver funkar för alla, även i framtiden 2) Helheten – allt hänger ihop, om vi producerar färre produkter, av bättre material, så kanske företag också kan anställda personal som har bättre arbetsvillkor och levnadsstandard 3) Samverkan – världen blir bara bättre om vi hjälps åt och hittar nya lösningar tillsammans. Dagens problem är framtidens möjligheter.Tack Avfall Sverige för att vi fick möjligheten att delta och bidra!

Jag insåg att jag kunde uppfylla mina drömmar

Takhmina kom till Scouternas folkhögskola för tre år sedan. Under grundskolan och gymnasiet hade hon svårt att sitta still, kände sig dum för att hon inte förstod språket så väl och skolkade väldigt mycket. Men hon har alltid haft ett driv och stora drömmar. När hon skolkade så jobbade hon istället. Sedan hon var liten har hon alltid velat bli polis.

Takhminas kompis tipsade henne om att det fanns något som hette folkhögskola. Hon hade själv aldrig hört talas om det och eftersom hon var upptagen med jobb, så tog det ett tag innan hon sökte upp skolformen själv. Men sen kom dagen då allt klaffade. Takhmina ville hitta en skola nära hennes uppväxt längs med den röda tunnelbanelinjen i södra Stockholm. Scouternas folkhögskola ligger i Örnsberg och erbjuder Allmän kurs för alla som inte läst in gymnasiet på det traditionella sättet. Så fort hon kom på intervju så kände hon sig hemma.

– Jag trivdes direkt! Alla var så trevliga. Här har jag inte bara hittat mig själv, men också mina bästa kompisar och de bästa lärarna. Lärarna såg mig och trodde på mig, säger Takhmina.

Takhmina fortsätter:

– Jag var ett ”kaosbarn” i skolan, men på Scouternas folkhögskola lyckades lärarna hitta ett sätt att lära ut som funkade för mig, på bara ett par månader. Jag kände mig speciell. När läraren ville lära ut, då ville jag också göra mitt bästa. Jag var redan nyfiken och ville verkligen lära mig saker, men innan visste jag inte hur. Plötsligt älskade jag att läsa. Jag gillar historia och språk.

Takhmina menar att bara du vet vad du vill och är omringad av folk som tror på dig, då kan du gå hur långt som helst. Så är det på Scouternas folkhögskola, alla vill varandra väl. Genom att inkludera globala målen i undervisningen har Takhmina också lärt sig att vi alla kan göra skillnad i samhället. Genom små handlingar i vardagen bidrar vi till en bättre värld. Vi kan även bidra genom att volontär-arbeta, alltså engagera oss i civilsamhället, som t.ex. i Scouterna. Det visste jag inte innan, säger Takhmina.

Att plugga på Allmän kurs var både svårt och roligt, säger Takhmina. Jag hade alltid ett mål, som dessutom blev mer realistiskt, ju mer jag lärde mig. På så sätt behöll jag alltid min motivation, även om det ibland var jobbigt och jag misslyckades. Men jag lärde mig att aldrig ge upp. Ibland kan vi bara behöva en paus, ta några steg tillbaka och försöka igen.

– På Allmän kurs lärde jag mig att allt är möjligt – på riktigt. Jag lärde mig att vi alla har en betydelsefull röst och jag har möjlighet att förverkliga mina drömmar, om jag bara vill.

Under ett par år hinner det hända en del på en skola, saker och ting förändras och vissa lärare kanske slutar och andra börjar. Men Takhmina menar att lärarna har förberett henne väl inför framtiden. Hon känner sig mer säker på sig själv och kan därför hantera förändringar på ett helt annat sätt. Takhmina vet att hon inte kommer få något serverat på silverfat, hon vet att hon behöver kämpa för sina drömmar, men här har hon fått verktygen och metoderna för att lyckas med det.

Takhmina tog studenten från Allmän kurs i december 2021, men hon är kvar på skolan.

– Jag trivs så bra! Jag behöver vänta en termin för att kunna komma in på Polishögskolan, men jag ville inte sluta plugga under tiden. Så nu läser jag Projektledning på Scouternas folkhögskola så länge. Det är en väldigt nyttig kurs för mig! Jag behöver lära mig att planera och slutföra saker, säger Takhmina.

– Allmän kurs och Projektledning är väldigt lika på många sätt. Scouternas folkhögskola lägger mycket tid på värderingar och att lära känna varandra i gruppen. Hade vi inte gjort det, så hade det säkert uppstått fler konflikter. Men eftersom vi förstår varandra och vet att vi har olika värderingar i livet, så kan vi fortfarande jobba tillsammans. Oavsett vilka utbildningen det är, så lär Scouternas folkhögskola ut på samma sätt, men anpassar det till olika individer. Det är samma pedagogik och samma metoder, som bygger på liknande idéer och framförallt respekten inför varandra, säger hon.

Takhmina avslutar med att säga:

– Scouternas folkhögskola är världens bästa folkhögskola! Om du bara har viljan och motivationen kan den ta dig dit du vill! Men vi behöver alla vara medvetna om att det kommer blir jobbigt ibland. Så länge du tror på dig själv, så kommer du att lyckas!

Tack Takhmina och stort lycka till i framtiden önskar vi alla på Scouternas folkhögskola!

Nyhetsbrev till dig som är utbildare

Du som är aktiv utbildare inom Ledarskapsöns utbildningar på Scouternas folkhögskola har idag fått ett nyhetsbrev i din mail. Nyhetsbrevet handlar denna gång om bland annat Utbildardagarna, våra handledningar samt tips om Scoutnet och kurskatalogen – och en hel del annat.

Hittar du inte nyhetsbrevet i din inkorg kan det vara värt att kolla din skräppost. Du kan också läsa nyhetsbrevet här, direkt på webben >>

 

Har du inte fått nyhetsbrevet?

Om du vill få nyhetsbrevet men inte hittar det i din inkorg eller skräppost, då kan du gå in och prenumerera på våra nyhetsbrev här >>

Äntligen – det blir Utbildardagar!

Fantastiska nyheter – det blir fysiska utbildardagar i mars! Från och med den 9 februari kommer i stort sett samtliga restriktioner och rekommendationer gällande covid-19 att avvecklas. Det meddelade regeringen vid sin presskonferens under torsdagen 3 februari.

Det betyder att vi med stor lättnad och glädje nu kan välkomna alla er som är ideella utbildare på Scouternas folkhögskola, eller är nyfiken på uppdraget att vara utbildare, till årets Utbildardagar 19-20 mars på Aronsborgs hotell & konferens.

Om programmet & anmälan

Vi planerar att öppna anmälan under tisdagen 8 februari. Då kommer också programmet i sin helhet att finnas tillgängligt. Temat för årets Utbildardagar är Scoutmetoden  – upplevelsebaserat och medskapande.

Läs mer om Utbildardagarna och hitta till anmälan & program här >>


Rekommendationer som kvarstår efter den 9 februari

  • Stanna hemma och undvik nära kontakt med andra om du är sjuk med symtom som kan vara covid-19.
  • Folkhälsomyndigheten rekommenderar vuxna personer som inte har vaccinerat sig att vidta särskilda försiktighetsåtgärder. Det innebär att dessa personer bör undvika trängsel och stora folksamlingar inomhus. De ovaccinerade som tillhör en medicinsk riskgrupp löper större risk för allvarlig sjukdom. Risken för allvarlig sjukdom ökar även i takt med stigande ålder.

  
Läs mer på Folkhälsomyndighetens sida >>

Mobilisering, klimatengagemang och klimattoppmöten

Hur fungerar ett klimattoppmöte? Hur kan jag som individ vara med och påverka i större sammanhang? Cecilia Wesslén, kursansvarig på Scouternas folkhögskola, reder ut begreppen och berättar om sina erfarenheter från att ha deltagit på flera COP-möten där civilsamhället varit en stark påverkanskraft.

Se hela filmen
Här kan du se hela filmen med Cecilia som handlar om mobilisering, klimatengagemang och klimattoppmöten. Filmen är 18 minuter lång och funkar bra att använda som diskussionsunderlag i undervisning.

Om Cecilia Wesslén
Cecilia Wesslén har en bakgrund som klimatforskare och aktivist. I dag arbetar hon på Scouternas folkhögskola som kursansvarig och ansvarig för hållbarhetsfrågor.

COP står för Conference of Parties och är det årliga möte där världens ledare träffas för att avtala hur vi ska lösa klimatkrisen tillsammans. Cecilia deltog första gången på COP 18 i Qatar och har medverkar på flera klimattoppmöten sedan dess, bland annat som samordnare för Scouternas delegation.

”En formulering i Parisavtalet som vi i civilsamhället är väldigt stolta över”

– Vi fick igenom artikel 12 i parisavtalet som handlar om att alla världens länder ska utbilda i klimatförändringarna, ska ge tillgång till information och samarbeta för att hitta lösningar, säger Cecilia.

– Det här är en formulering i Parisavtalet som vi i civilsamhället är väldigt stolta över. Vi tror att det har påverkat den mobilisering vi sett de senaste åren, med Greta Thunberg i spetsen men också många ungdomar som har engagerat sig i alla världens länder, säger Cecilia.

Om utbildardagarna och kurshelger i pandemitid

Flera åtgärder mot covid-19 förstärks eller tillkommer i januari 2022. Vi behöver hjälpas åt att minska kontakter mellan människor som normalt inte träffas.

På Scouternas folkhögskola genomför vi fram till den 9 februari inga fysiska utbildningar. Läs mer här: Information om Corona/Covid-19

Än så länge planerar vi att genomföra Utbildardagarna fysiskt, helgen vecka 11. Håll er uppdaterade här Utbildardagarna 2022.

Sugen på ett nytt ideellt uppdrag?

Alla våra scoutledarutbildningar på Ledarskapsön, drivs av en stor ideell utbildningsorganisation med över 300 ideella utbildare.

För att organisaera och administrera allt kring utbildningarna & utbildarna, finns det flera ideella grupper på nationell nivå som jobbar med både det löpnade arbetet men också med utvecklingsarbetet kring innehållet i våra utbildningar.

Nu finns det flera olika uppdrag att söka för dig som vill engagera dig nationellt på Scouternas folkhögskola, för att se till att vi fortsätter utbilda Sveriges bästa ledare.

Du hittar alla lediga ideella uppdrag här >

Lämna 2021 bakom dig och gör plats för 2022

Vi närmar oss slutet på 2021 och det är dags att stanna upp, reflektera över det som har varit och bestämma vilken väg du vill gå på in i 2022. Hitta en stund för dig själv. Plocka kanske fram något gott att äta eller dricka. Ge dig själv utrymme att faktiskt sitta ner och känna efter hur allt känns.

  1. Reflektera. Lista dina höjdpunkter under året, både privat och studie/yrkesmässigt. Vilka har varit de största utmaningarna? Vad har du lärt dig i år? Vad tar du med dig in i nästa år? Vad ska du släppa taget om? Vad är dina intentioner med 2022 inom relationer, hälsa, känslor eller arbete? Vad vill du ha mer av och vad vill du undvika?
  2. Sätt dina mål. Vad är ditt största mål med 2022? Varför? Kan du formulera detta i ett ord eller en affirmation? Om du vill kan du göra ett Vision Board med ord eller bilder som symboliserar en känsla eller det du vill åstadkomma under 2022.
  3. Gör en plan. Hur ser din drömlag ut 2022? Har du en morgonrutin? Kvällsrutin? Vad vill du göra på helgerna? Bryt ner ditt stora mål till några delmål. Gör en prioriteringsordning. Om du vill kan du rita en Mindmap för att det stegen ska bli tydligare för dig.
  4. Hitta din motivation. Vilka små och enkla rutiner kan du införa i din vardag som tar dig närmare ditt mål? Fundera på om du kan dela ditt mål med någon i din närhet. Fråga om ni kan göra en del ihop och pusha varandra i perioder när det tar emot.


Till sist:
Bestäm en belöning till slutet av 2022! Det behöver inte vara materiellt.

Bonustips: upprepa dina mål och intentioner dagligen. Håll reda på dina små framgångar genom att dokumentera för dig själv. På så sätt får du överblick över dina framsteg.

Lycka till!

Det finns trender inom projektledning!

Folkhögskolans projektledningskurs har pågått i många år. Det är en av våra mest etablerade kurser och vi har haft deltagare från både näringslivet, civilsamhället och offentlig sektor. Projekt kan vara så mycket, allt ifrån att anordna events, konserter, fester och läger till att skapa förändring på din arbetsplats, skriva en bok eller kanske renovera din privata sommarstuga. Möjligheter är oändliga och det är kanske därför vår kurs har blivit så populär. Den passar nästan alla. Du får även lära känna människor från andra delar av samhället som du kanske aldrig hade träffat annars.

Men finns det inga trender inom projektledningskursen då? Jo! Under pandemin har vi märkt av flera olika trender, vilket har gjort oss nyfikna på om de faktiskt har funnits trender tidigare också. Beroende på vad som händer i samhället i stort, så uppstår olika typer av behov och vi får olika idéer. Vi är verkligen ett flockdjur och blir alltid inspirerande av vad andra gör, tycker, säger. Oavsett hur mycket vi försöker intala oss att det INTE är så.

Men under pandemin har detta alltså varit extra tydligt. Under våren 2020, när pandemin bröt ut och många höll sig hemma, så såg vi såklart en ökad trend inom just digitala projekt. Vi skapade hemsidor, bloggar, Youtube-kanaler och poddar. Mycket fokus låg på det individuellt anpassade projektet, som gick att genomföra hemma utan större inblandning av andra människor.

Sen kom hösten 2020 och vi trodde först att vi var på väg ut ur pandemin, men istället eskalerade smittspridningen och samhället stängdes igen ännu hårdare. Bland våra deltagare upptäckte vi en ny trend inom projektledning med fokus på psykisk ohälsa. Antingen mådde deltagarna själva dåligt, eller så ville de hjälp andra med sin mentala hälsa. Men det fanns lite olika inriktningar; några fokuserade mer på barn och unga, medan andra ville hjälpa vuxna privatpersoner eller vuxna på arbetsplatsen. Gemensamt var att deltagarna ville öka kunskapen och medvetandet om de här problemen och vilka vägar och metoder som finns för att ta sig ur ett dåligt mående, trots den pågående pandemin.

Sen kom våren 2021 och vi alla längtade ut! Pandemin pågick fortfarande, men vi började få upp hoppet om vaccinet och såg fram emot ett ljusare och varmare årstid. Vår projektledningskurs började då inte förrän i mitten av april och pågick fram till sommaren. Då var det ett stort fokus på fysisk aktivitet och mindre fysiska träffar. Vi ville ut och röra på oss! Tillsammans eller på egen hand. Deltagarna hade projekt som handlade om träning, bättre hälsa och mindre sammankomster med vänner eller likasinnade. Denna trend höll i sig under sommaren 2021, men då ökade också projekten inom självförverkligande, t.ex. inom musik och kultur. Deltagarna vågade arrangera mindre events och var mer utåtriktade igen.

Det ska bli väldigt spännande att få se vilken typ av projekt som kommer att redovisas nu i höst, och vad som händer under våren 2022. Kan vi släppa pandemin helt då och börja fokusera mer på externa events igen? Det får tiden utvisa.

Om du är nyfiken på projektledningskursen och tror att du skulle kunna ha nytta av lite nya verktyg och metoder inom antingen ditt jobb eller privat, så tveka inte att höra av dig eller ansök direkt på vår hemsida!

Välkommen till Scouternas folkhögskola!