Ny utbildning! Friluftsliv för pedagoger

Nu startar vi en ny utbildning på Scouternas folkhögskola: Friluftsliv för pedagoger. Kursen riktar sig till dig som är lärare, fritidspedagog eller annan ledare och vill inkludera mer friluftsliv i din pedagogiska verksamhet. Naturen ska vara en plats där barn och unga kan känna sig trygga, men samtidigt utmanas och ha roligt!

Kursen genomförs under 2 dagar i Stockholm, där vi varvar lite teori med mycket praktik. Du får öva på att elda, tälja, sätta upp stormkök och känna dig trygg i naturen. Vi går igenom ledarskap, det symboliska ramverket och andra metoder som brukar funka bra med barn och unga i utomhusmiljö.

Målet är att du själv ska kunna planera och genomföra friluftslivsaktiviteter i din pedagogiska verksamhet på ett tryggt och säkert sätt.

Kursen erbjuds två gånger under 2024:

Varmt välkommen till Scouternas folkhögskola!

Få mod och verktyg att förändra världen

Genom utbildningen Ledarskap för hållbarhet får du just det, mod och verktyg att förändra världen. Med start i augusti 2023 går du en terminslång utbildning på halvfart där du får kunskap och inspiration kring olika samhällsfrågor så att du kan bidra till ett hållbart, jämlikt och inkluderande samhälle. Utbildningen består både av fysiska träffar samt distansundervisning som du kan anpassa efter dina behov.

I utbildningen tittar vi närmare på alla hållbarhetsmålen och utgår från dem när vi studerar samhällsfrågor i stort och smått. Vi behandlar både ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Under hösten får du möjlighet att utveckla ditt ledarskap genom att lära dig mer om dig själv, uppleva utmaningar samt hitta mod och verktyg till att förändra världen.

Tre snabba om Ledarskap för hållbarhet

  • En termin (start 21 aug, avslut 10 dec)
  • Distansundervisning i kombination med 3 fysiska träffar (25-27/8, 13-15/10, 8-10/12)
  • Studiebesök, gästföreläsningar och grupparbeten

Det här lär du dig mer om på utbildningen

  • Hur jag kan leva mer hållbart?
  • Vad vi kan göra tillsammans för att påskynda omställningen till ett mer hållbart samhälle?
  • Agenda 2030 och hållbar utveckling
  • Ledarskap, mångfald och demokratins inverkan på en hållbar värld
  • Mod och verktyg till att förändra världen (ledarskap i praktiken)

Utbildningen upplägg

  • Utbildningen är på halvtid (50%) under en termin och består av 3 fysiska (obligatoriska) kurshelger och på övrig tid distansutbildning.
  • Tillsammans tar vi oss igenom alla delmål, löser uppgifter i grupp samt samtalar och för diskussioner kring vilka utmaningar som samhället går igenom.
  • Vi får ny inspiration genom att lyssna på gästföreläsare, göra studiebesök och tar del av ny fakta och kunskap.

Fysiska träffar

  • Vi ses på Scouternas kansli i Örnsberg, Stockholm under kurshelg 1.
  • Beroende på vart deltagarna kommer ifrån kan vi ses antingen i Stockholm, Göteborg eller Malmö vid träff 2 och 3.
  • På våra fysiska träffar ingår studiebesök, gästföreläsningar och grupparbeten, så det är viktigt att kunna närvara på plats (exakt plats meddelas vid kursstart).

Distansundervisning

Genom digital undervisning får ni både (föreläsningar), individuella uppgifter och gruppuppgifter som ni lämnar in via vår digitala läroplattform. Det finns en stor möjlighet till flexibilitet då inga kurspass på distans är tidsberoende.

Kostnad

Kostnaden för utbildningen är 1500 kr. Själva undervisningen är kostnadsfri men vi tar ut en administrativ avgift för bland annat studiematerial. Eventuella kostnader för resor och boende i samband med träffar kan tillkomma. Sök gärna bidrag och stipendier, eller merkostnadslån från CSN. Du även välkommen att söka bidrag från Scouternas utbildningsfond. Läs mer om detta här >

Ansök senast 15 maj

Läs mer om Du ansöker till utbildningen här >
Antagningsbesked får du i slutet av maj.

Pengar, pengar, pengar

Efter en veckas sportlov går vi in i nästa tema för terminen och den här gången är det pengar, pengar, pengar på allmän kurs och ekonomisk hållbarhet på ledarskap för hållbarhet. Är det samma sak eller olika?

På allmän kurs ska deltagarna bland annat se en film om suffragetterna och prata om rösträtt, självbestämmande och maktstrukturer. På vilket sätt hänger makt, könsnormer och pengar ihop? Idag äger de 10 rikaste personerna (alla män) mer än den fattigaste 1/3 av världens befolkning!

I ledarskap för hållbarhet kommer vi att fokusera på konsumtion, arbetsvillkor och minskad ojämlikhet. Idag ökar inkomstklyftorna i Sverige, vi konsumerar varor från andra sidan jordklotet som ofta framställs på ohållbara sätt och många av oss lever i ett överflöd av prylar. Män äger flest företag som producerar varor medan kvinnor är de stora konsumenterna.

Hur kan våra konsumtionsvanor blir mer hållbara, där vi faktiskt respekterar material, arbete och tid på ett annat sätt? Hur når vi ett samhället där vi tar hand om våra saker och samtidigt bygger mer jämställda strukturer som håller för framtiden? Några förslag på lösningar kommer att diskuteras, såsom att sänka vårt tempo, vara nöjd och prioritera det som är viktigt på riktigt, som tex. relationer.

Den 8 mars är det dessutom internationella kvinnodagen! Hur kan vi uppmärksamma detta? Sluta shoppa och börja investera? 🙂

Projektledning för WSJ-funktionärer

Varför ska lägerfunktionärer kunna projektledning egentligen? Vad gör det för skillnad om scoutledare kan planera och genomföra projekt? Förhoppningsvis ger det lite fler verktyg och metoder i att hantera instruktioner, ändringar och olika typer av uppdrag. Att bli tryggare i sin roll som ledare och känna sig förberedd kan göra hela skillnaden för upplevelsen.

International Support Team (IST) heter de scouter som åker som funktionärer på World Scout Jamboree (WSJ) 2023 i Sydkorea i sommar. Under deras period utomlands kommer de hjälpa arrangörerna att genomföra lägret. Uppdragen varierar och kan vara allt ifrån att leda deltagare i programaktiviteter till att vara nattvakter eller ansvara för säkerheten på området.

Under hösten 2022 gick 62 scouter från hela Sverige en anpassad projektledningskurs för IST. Indelade i 10 patruller fick deltagarna gå hela webbkursen och göra patrulluppgifter tillsammans. Uppgifterna handlar bland annat om kommunikation, grupputveckling och riskanalyser. Kursen inledes med en digital förträff och avslutades med en fysisk träff i samband med IST gemensamma förträff inför lägret.

På den fysiska träffen avslutades kursen med en diplomutdelning i patrullerna. Deltagarna delade kunskaper och lärdomar från kursen samt feedback med sina patrullmedlemmar.

Vi på folkhögskolan vill bara säga tack för samarbetet med kontingentledning till WSJ, tack för att ni gick kurs hos oss och stort lycka till i sommar!

Folkhögskolan var på Jamboree22

Sommaren 2022 fick Scouterna äntligen arrangera ett nationellt läger igen! Jamboree22, som hette Jamboree21 från började, genomfördes på ett fält utanför Kristianstad i Skåne mitt i sommaren, månadsskiftet juli-augusti. Under en lägervecka samlades över 11 000 scouter för att utforska drömmen om en hållbar värld. Många funktionärer var på plats flera veckor både innan och efter lägret för att allt skulle fungera. Självklart har Scouternas folkhögskola även bidragit till detta stora evenemang på många olika sätt!

Projektledning
Under hösten 2020, innan vi visste ifall lägret skulle genomföras under sommaren 2021 eller inte, så deltog 14 ledare från jamboreeorganisationen i en specialutformad projektledningskurs för Jamboree21. Kursen genomfördes som en webbkurs med några digitala träffar. Eftersom projektet Jamboree21 skulle genomföras på ett så hållbart och transparant sätt, så blev det många diskussioner om agila metoder och vad som är unikt med ideellt ledarskap. Vilka krav kan vi ställa på varandra och hur kommunicerar vi på bäst sätt?

Planering
Under lägret ville vi på folkhögskolan erbjuda en möjlighet att prova på några av våra utbildningar samt få möjligheten att prata om ledarskap, demokrati, hållbarhet och värderingsfrågor. Dessutom planerade många scouter egna återträffar och mindre möten för att blicka tillbaka och reflektera över vad våra utbildningar har bidragit till, i både personlig utveckling och nya vänner.

Ledarskapsön
Ledarskapsön är det symboliska ramverket för våra ledarskapsutbildningar som riktar sig till scouter och scoutledare. På Jambore22 fanns därför Ledarskapsön på plats i form av en utställning som gick helt i rosa! Scoutledare kunde besöka Ledarskapsön för att få information, inspiration och ställa frågor till kloka utbildare.

Under veckan genomfördes tre versioner av utbildningen Leda scouting i korthet – en i tre delar, en i två delar och en webbversion med samtalsstöd i grupp. Det var mycket uppskattat att som scoutledare kunna gå en kurs på plats, och dessutom direkt i lägersammanhang praktiskt få använda sina nya kunskaper. Utöver de hela kursomgångarna kunde scoutledare testa på kurspass och få inspiration från olika utbildningar, såsom Utbildning för utbildare och Ditt personliga ledarskap.

Nästan alla scoutkårer på plats fick rosa folkhögskole-besök i sina byar runtom på fältet. Våra utbildare gav inspiration till ledare som vill lära sig mer och tipsade om höstens alla utbildningar och möjligheter.

Roveronsdag
Under onsdagen lämnade många scouter och ledare området för att åka in till Kristianstad och göra aktiviteter där hela dagen. Då arrangerade vi, tillsammans med Scouterna, ett gäng programpass och samtal för Roverscouter, unga vuxna. De kunde bland annat gå på pass om Trygga Möten och Meningen med mig, samt mingla med arrangemangsledare och upptäcka internationella möjligheter.

Samtalsgläntan
I Samtalsgläntan anordnade vi ett gäng samtal för vuxna ledare och ibland inbjudna gäster. De genomfördes varje morgon och kväll under hela lägerveckan. I början av veckan var det tema hållbarhet och sedan demokrati. Vi pratade om hållbarhet både ur ett nytt och innovativt systemtänk men också ur individens perspektiv, framförallt kopplat till genus och maskulinitetsnormer. Då hade vi besök av Abigail Sykes från organisationen MÄN som kom med värdefull input och egna reflektioner i samtalet.

I slutet av vecka hade vi samtal på tema ledarskap och värderingar. Då prata vi bland annat om ledarskap i kris och konflikt. Några unga ledare inom Scouterna delade sina erfarenheter och vi reflekterade över förmågor som mod, omtanke och handlingskraft. Samma kväll hade vi även ett spännande samtal om vad som händer när individens värderingar krockar med organisationens värderingar. Där hade vi besök av Jeanette Wässman från Rädda Barnen och Josefine Hellroth Larsson från Nykterhetsrörelsen.

Veckan avslutades med ett samtal om delat ledarskap. Scouterna försöker tillämpa delat ledarskap på flera nivåer inom rörelsen. Vi har två generalsekreterare, två ledare för alla nationella arbetsgrupper – en anställd och en ideell, och på lokal nivå finns det flera exempel på där scoutkårer leds av två ordförande istället för en. Det blev ett intressant samtal där två ledare på nationell nivå delade med sig av sina erfarenheter och Imse Spragg Nilsson berättade vad hon kom fram till i sin uppsats om just delat ledarskap.

Tack!
Sammanfattningsvis kan vi säga att det blev en varm, intensiv, rolig, spännande, ibland stressig och stundtals helt underbar lägervecka. Tack till alla er som var med och deltog i samtal, utbildningar och reflektioner tillsammans med oss! Fortsätt prata om ledarskap och reflektera tillsammans.

Folkbildning och scoutmetoden går hand i hand

Folkbildning och scoutmetod går hand i hand på Scouternas folkhögskola. Båda metoderna bygger på liknande byggstenar och tillsammans blir det en väldigt stark pedagogik.

Folkbildning är fritt och frivilligt. Det betyder att det är helt frivilligt att delta som deltagare (även om vi fortfarande kan ha vissa krav på närvaro om en vill ha ett kursintyg). Men framför allt styrs det inte av staten, utan vi som folkhögskola är väldigt fria att lägga upp både innehåll och undervisningsformerna själva. Men folkbildningen har fyra större syften som gör att vi fortfarande kan få stöd från staten, nämligen:

  1. Bidra till att stärka och utveckla vår demokrati
  2. Bidra till att fler kan påverka sin livssituation och delta i samhällets utveckling
  3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja nivån i samhället
  4. Bidra till ett ökat intresse av och delaktighet i kulturlivet

Scoutmetoden är samma metod för alla scouter i hela världen och bygger på sju olika delar. Det är en metod för personlig och social utveckling. Metoden är utvecklad för barn och unga, men går att använda för vuxna också.

  • Scoutlag och löfte – handlar om att vara snäll, både mot sig själv, sina medmänniskor samt planeten vi bor på.
  • Patrullsystemet – den lilla gruppen, som ofta består av 6-8 personer. Vi tror att fler både vågar ta plats och kan ge plats till andra i den lilla gruppen, när vi har lärt känna varandra.
  • Learning by doing – vi lär genom att göra, vi vågar göra fel och prova igen. Vi reflekterar över vad som går bra och vad som går mindre bra. Vi utvecklar kreativa metoder för att lösa problem.
  • Stödjande och lyssnade ledarskap – vi övar på att leda både oss själva och andra. Vi utgår från ett värdebaserat ledarskap och ge alla möjlighet att utforska sitt eget ledarskap.
  • Samhällsengagemang – vi engagerar oss och försöker påverka samhället, både lokalt och globalt. Vi vill se en bättre värld där alla människor är lika mycket värda och mår bra.
  • Friluftslivet – vi är utomhus, både för att lära känna och vårda naturen. Det är också en plats där patrullen kan öva sig i samarbete och ledarskap, genom att ta sig an nya utmaningar tillsammans.
  • Symboliskt ramverk – är ett sätt för oss att skapa gemenskap och tillhörighet. Det kan handla om enkla profilprodukter eller att en hajk har tema Agenda 2030. Berättelser och teman gör det roligt att delta och skapar möjligheter för oss att använda vår fantasi. Men det kan också handla om ceremonier och tid för reflektion i form av en incheckning på morgonen eller en avslutning på kurshelgen.

På samma sätt som folkbildningen handlar det mycket om gruppen, att vi alla kan bidra och att vi lär oss tillsammans, utifrån våra egna förutsättningar. Det som kanske sticker ut, i jämförelse med folkbildningen, är just friluftslivet. Läs gärna mer om hur vi tar i friluftslivet på till exempel Allmän kurs.

Hajk med Allmän kurs

Ett sätt att ta in friluftslivet i Allmän kurs eller i profilutbildningar på folkhögskolan är att genomföra delar av våra lektioner eller kurspass utomhus eller på kursgård. Det kan vara värdefullt att bara byta miljö för att få ny energi i gruppen eller starta andra samtal.

Men på Allmän kurs i klassrum brukar vi även genomföra en hajk, med en övernattning. Det kan vara utmanande för vissa deltagare och underbart för andra. Oavsett så är vi förhoppningsvis en trygg klass som kan ta sig an utmaningen tillsammans och växa både som individer och som grupp.

Nu i maj var det äntligen dags för hajk igen! Under två dagar hängde Allmän kurs ute i naturen tillsammans med sina lärare och fick uppleva friluftsliv på riktigt igen. En värdefull erfarenhet som ofta leder till att gruppen stärks och relationerna fördjupas, en förutsättning för ett fortsatt lärande tillsammans. Naturen bjöd på varierande väder men det fanns möjlighet att både paddla, laga mat och elda tillsammans. Alla deltagare sov inomhus i mindre stugor.

En härlig avslutning på terminen som snart är slut!

Ungas perspektiv på konsumtion

Igår deltog Scouterna och Scouternas folkhögskola på en workshop hos Avfall Sverige tillsammans med andra ungdomsorganisationer. Moderator var Amanda Björksell, LSUs ungdomsrepresentant till FNs klimatforum. Eftermiddagen inleddes med lite inspiration från Amanda Borneke på SWECO och Gabriel Wikström som är Nationell samordnare för Agenda 2030. Därefter gick vi vidare med olika frågeställningar kring Mål 12 – hållbar konsumtion och produktion. Konsumtion slutar ofta med någon form av avfall, men hur kan vi arbeta förebyggande med att minska mängden avfall och vad kan vi göra för att det ska bli lättare att återvinna, återbruka och minska vår totala konsumtion?

Bland inbjudna deltagare på workshopen fanns bland andra representanter från Fältbiologerna, WWF Sweden Youth, Global Shapers, Svenska Kyrkans Unga, Svenska FN-förbundet, Future Minds och flera politiska ungdomsförbund. Diskussionen innehöll många förslag och idéer på hur Sveriges konsumtion och produktion skulle kunna bli mer hållbar – allt ifrån producenternas ansvar till vad enskilda individer skulle kunna göra.

En sak är säkert. Det är extremt svårt att ändra människors beteenden, speciellt när det beteendet gynnar det samhällssystem vi har idag. Idag bygger hela vårt samhälle på konsumtion och ekonomisk tillväxt. Dessutom är konsumtion ofta förknippat med status och uppfyllelsen av människors olika behov. Men om vi kan ändra systemen, kanske vi även kan ändra våra konsumtionsmönster. Som vanligt: det måste vara enkelt att göra rätt.

Andra insikter som vi tar med oss från gårdagens workshop:

  • Det finns inget avfall – bara resurser
  • Om vi slutar kalla saker för second hand och begagnat kanske det finns ett större intresse för den typen av marknader. Vem tänker på att vi sover i återbrukade lakan på hotell?
  • ”Levande städer” värderas idag utifrån hur många butiker det finns på markplan i stadens centrum. Vad hände med att vara medmänniskor istället för konsumenter?
  • Innan pandemin startades en kampanj på sociala medier kring #flygskam. Men det skulle kanske vara roligare om vi kunde vända på begreppen och sprida positiva exempel under #tågskryt istället.
  • Avfall Sveriges medlemmar är ALLA Sveriges 290 kommuner. De har möjlighet att påverka allas våra beteenden kring vi HUR vi hantera avfall i framtiden och nu fick ungdomsrörelsen ge input kring vad vi vill se hända framöver.

Sverige tittar nu på möjligheten att driva Nollvision Avfall, med inspiration från Nollvision i trafiken, som handlade om att förhindra dödsiffrorna i trafiken. Det går inte att förhindra alla olyckor, människor kommer alltid att göra misstag. Men om dödsfallen minskar, så är det fortfarande möjligt att nå en nollvision. På samma sätt skulle vi kunna tänka kring avfall. Vi kommer att fortsätta konsumera på ett eller annat sätt, men resultatet behöver nödvändigtvis inte sluta i avfall.
Agenda 2030 innehåller 17 globala mål som alla handlar om mänskligheten viktigaste utmaningar under de kommande åren, alltifrån fattigdom, krig och orättvisor till hållbara samhällen och klimatförändringar. Nu har vi bara 8 år kvar på oss att uppfylla alla 169 delmål. Sveriges samordnare menar att det finns tre viktiga aspekter att tänka på 1) Vi behöver tänka långsiktigt – det ingår ju i själva definitionen av hållbarhet. Det vi gör idag, behöver funkar för alla, även i framtiden 2) Helheten – allt hänger ihop, om vi producerar färre produkter, av bättre material, så kanske företag också kan anställda personal som har bättre arbetsvillkor och levnadsstandard 3) Samverkan – världen blir bara bättre om vi hjälps åt och hittar nya lösningar tillsammans. Dagens problem är framtidens möjligheter.Tack Avfall Sverige för att vi fick möjligheten att delta och bidra!

Lämna 2021 bakom dig och gör plats för 2022

Vi närmar oss slutet på 2021 och det är dags att stanna upp, reflektera över det som har varit och bestämma vilken väg du vill gå på in i 2022. Hitta en stund för dig själv. Plocka kanske fram något gott att äta eller dricka. Ge dig själv utrymme att faktiskt sitta ner och känna efter hur allt känns.

  1. Reflektera. Lista dina höjdpunkter under året, både privat och studie/yrkesmässigt. Vilka har varit de största utmaningarna? Vad har du lärt dig i år? Vad tar du med dig in i nästa år? Vad ska du släppa taget om? Vad är dina intentioner med 2022 inom relationer, hälsa, känslor eller arbete? Vad vill du ha mer av och vad vill du undvika?
  2. Sätt dina mål. Vad är ditt största mål med 2022? Varför? Kan du formulera detta i ett ord eller en affirmation? Om du vill kan du göra ett Vision Board med ord eller bilder som symboliserar en känsla eller det du vill åstadkomma under 2022.
  3. Gör en plan. Hur ser din drömlag ut 2022? Har du en morgonrutin? Kvällsrutin? Vad vill du göra på helgerna? Bryt ner ditt stora mål till några delmål. Gör en prioriteringsordning. Om du vill kan du rita en Mindmap för att det stegen ska bli tydligare för dig.
  4. Hitta din motivation. Vilka små och enkla rutiner kan du införa i din vardag som tar dig närmare ditt mål? Fundera på om du kan dela ditt mål med någon i din närhet. Fråga om ni kan göra en del ihop och pusha varandra i perioder när det tar emot.


Till sist:
Bestäm en belöning till slutet av 2022! Det behöver inte vara materiellt.

Bonustips: upprepa dina mål och intentioner dagligen. Håll reda på dina små framgångar genom att dokumentera för dig själv. På så sätt får du överblick över dina framsteg.

Lycka till!

Nu laddar vi för Utbildardagarna 2022

Efter två annorlunda år laddar vi nu äntligen för att återigen få samla hela vår ideella utbildningsorganisation för några dagars inspiration, utveckling och nätverkande.

VAD ÄR UTBILDARDAGARNA?

Utbildardagarna är Scouternas folkhögskolas stora mötesplats för dig som är eller vill bli utbildare och/eller är engagerad inom utbildningar på Scouternas folkhögskola. Syftet med dagarna är att ge alla inom vår ideella utbildningsorgansiation inspiration, verktyg och nätverk. Tillsammans utbildar vi Sveriges bästa ledare.

NÄR & VAR

Utbildardagarna 2022 går av stapeln helgen 19-20 mars 2022 på Aronsborgs konferenshotell i Bålsta.

PROGRAM

Det symboliska ramverket under helgen är Scoutmetoden – upplevelsebaserat och medskapande. Programmet kommer presenteras successivt under hösten 2021 ochkommer vara klart i sin helhet i början av 2022.

SAVE THE DATE & ANMÄLAN

I början av 2022 kommer anmälan öppna men redan nu hoppas vi att du bokar in datumen 19-20 mars i din kalender.

FÖR VEM

Utbildardagarna är för dig som är:

  • ideell utbildare på en av Ledarskapsöns utbildningar, Ordförandeprogrammet eller Värdebaserat ledarskap
  • funderar på att bli ideell utbildare
  • enagagerad i en nationell ideell grupp inom Scouternas folkhögskola
  • särskilt intresserad av utbildningsfrågor inom Scouterna.

LÄS MER OM UTBILDARDAGARNA

Håll dig uppdaterad kring allt som rör Utbildardagarna 2022 här >> Här hittar du även dokumenation från förra årets Utbildardagar.

(mer …)