Pengar, pengar, pengar

Efter en veckas sportlov går vi in i nästa tema för terminen och den här gången är det pengar, pengar, pengar på allmän kurs och ekonomisk hållbarhet på ledarskap för hållbarhet. Är det samma sak eller olika?

På allmän kurs ska deltagarna bland annat se en film om suffragetterna och prata om rösträtt, självbestämmande och maktstrukturer. På vilket sätt hänger makt, könsnormer och pengar ihop? Idag äger de 10 rikaste personerna (alla män) mer än den fattigaste 1/3 av världens befolkning!

I ledarskap för hållbarhet kommer vi att fokusera på konsumtion, arbetsvillkor och minskad ojämlikhet. Idag ökar inkomstklyftorna i Sverige, vi konsumerar varor från andra sidan jordklotet som ofta framställs på ohållbara sätt och många av oss lever i ett överflöd av prylar. Män äger flest företag som producerar varor medan kvinnor är de stora konsumenterna.

Hur kan våra konsumtionsvanor blir mer hållbara, där vi faktiskt respekterar material, arbete och tid på ett annat sätt? Hur når vi ett samhället där vi tar hand om våra saker och samtidigt bygger mer jämställda strukturer som håller för framtiden? Några förslag på lösningar kommer att diskuteras, såsom att sänka vårt tempo, vara nöjd och prioritera det som är viktigt på riktigt, som tex. relationer.

Den 8 mars är det dessutom internationella kvinnodagen! Hur kan vi uppmärksamma detta? Sluta shoppa och börja investera? 🙂

Projektledning för WSJ-funktionärer

Varför ska lägerfunktionärer kunna projektledning egentligen? Vad gör det för skillnad om scoutledare kan planera och genomföra projekt? Förhoppningsvis ger det lite fler verktyg och metoder i att hantera instruktioner, ändringar och olika typer av uppdrag. Att bli tryggare i sin roll som ledare och känna sig förberedd kan göra hela skillnaden för upplevelsen.

International Support Team (IST) heter de scouter som åker som funktionärer på World Scout Jamboree (WSJ) 2023 i Sydkorea i sommar. Under deras period utomlands kommer de hjälpa arrangörerna att genomföra lägret. Uppdragen varierar och kan vara allt ifrån att leda deltagare i programaktiviteter till att vara nattvakter eller ansvara för säkerheten på området.

Under hösten 2022 gick 62 scouter från hela Sverige en anpassad projektledningskurs för IST. Indelade i 10 patruller fick deltagarna gå hela webbkursen och göra patrulluppgifter tillsammans. Uppgifterna handlar bland annat om kommunikation, grupputveckling och riskanalyser. Kursen inledes med en digital förträff och avslutades med en fysisk träff i samband med IST gemensamma förträff inför lägret.

På den fysiska träffen avslutades kursen med en diplomutdelning i patrullerna. Deltagarna delade kunskaper och lärdomar från kursen samt feedback med sina patrullmedlemmar.

Vi på folkhögskolan vill bara säga tack för samarbetet med kontingentledning till WSJ, tack för att ni gick kurs hos oss och stort lycka till i sommar!

Folkhögskolan var på Jamboree22

Sommaren 2022 fick Scouterna äntligen arrangera ett nationellt läger igen! Jamboree22, som hette Jamboree21 från började, genomfördes på ett fält utanför Kristianstad i Skåne mitt i sommaren, månadsskiftet juli-augusti. Under en lägervecka samlades över 11 000 scouter för att utforska drömmen om en hållbar värld. Många funktionärer var på plats flera veckor både innan och efter lägret för att allt skulle fungera. Självklart har Scouternas folkhögskola även bidragit till detta stora evenemang på många olika sätt!

Projektledning
Under hösten 2020, innan vi visste ifall lägret skulle genomföras under sommaren 2021 eller inte, så deltog 14 ledare från jamboreeorganisationen i en specialutformad projektledningskurs för Jamboree21. Kursen genomfördes som en webbkurs med några digitala träffar. Eftersom projektet Jamboree21 skulle genomföras på ett så hållbart och transparant sätt, så blev det många diskussioner om agila metoder och vad som är unikt med ideellt ledarskap. Vilka krav kan vi ställa på varandra och hur kommunicerar vi på bäst sätt?

Planering
Under lägret ville vi på folkhögskolan erbjuda en möjlighet att prova på några av våra utbildningar samt få möjligheten att prata om ledarskap, demokrati, hållbarhet och värderingsfrågor. Dessutom planerade många scouter egna återträffar och mindre möten för att blicka tillbaka och reflektera över vad våra utbildningar har bidragit till, i både personlig utveckling och nya vänner.

Ledarskapsön
Ledarskapsön är det symboliska ramverket för våra ledarskapsutbildningar som riktar sig till scouter och scoutledare. På Jambore22 fanns därför Ledarskapsön på plats i form av en utställning som gick helt i rosa! Scoutledare kunde besöka Ledarskapsön för att få information, inspiration och ställa frågor till kloka utbildare.

Under veckan genomfördes tre versioner av utbildningen Leda scouting i korthet – en i tre delar, en i två delar och en webbversion med samtalsstöd i grupp. Det var mycket uppskattat att som scoutledare kunna gå en kurs på plats, och dessutom direkt i lägersammanhang praktiskt få använda sina nya kunskaper. Utöver de hela kursomgångarna kunde scoutledare testa på kurspass och få inspiration från olika utbildningar, såsom Utbildning för utbildare och Ditt personliga ledarskap.

Nästan alla scoutkårer på plats fick rosa folkhögskole-besök i sina byar runtom på fältet. Våra utbildare gav inspiration till ledare som vill lära sig mer och tipsade om höstens alla utbildningar och möjligheter.

Roveronsdag
Under onsdagen lämnade många scouter och ledare området för att åka in till Kristianstad och göra aktiviteter där hela dagen. Då arrangerade vi, tillsammans med Scouterna, ett gäng programpass och samtal för Roverscouter, unga vuxna. De kunde bland annat gå på pass om Trygga Möten och Meningen med mig, samt mingla med arrangemangsledare och upptäcka internationella möjligheter.

Samtalsgläntan
I Samtalsgläntan anordnade vi ett gäng samtal för vuxna ledare och ibland inbjudna gäster. De genomfördes varje morgon och kväll under hela lägerveckan. I början av veckan var det tema hållbarhet och sedan demokrati. Vi pratade om hållbarhet både ur ett nytt och innovativt systemtänk men också ur individens perspektiv, framförallt kopplat till genus och maskulinitetsnormer. Då hade vi besök av Abigail Sykes från organisationen MÄN som kom med värdefull input och egna reflektioner i samtalet.

I slutet av vecka hade vi samtal på tema ledarskap och värderingar. Då prata vi bland annat om ledarskap i kris och konflikt. Några unga ledare inom Scouterna delade sina erfarenheter och vi reflekterade över förmågor som mod, omtanke och handlingskraft. Samma kväll hade vi även ett spännande samtal om vad som händer när individens värderingar krockar med organisationens värderingar. Där hade vi besök av Jeanette Wässman från Rädda Barnen och Josefine Hellroth Larsson från Nykterhetsrörelsen.

Veckan avslutades med ett samtal om delat ledarskap. Scouterna försöker tillämpa delat ledarskap på flera nivåer inom rörelsen. Vi har två generalsekreterare, två ledare för alla nationella arbetsgrupper – en anställd och en ideell, och på lokal nivå finns det flera exempel på där scoutkårer leds av två ordförande istället för en. Det blev ett intressant samtal där två ledare på nationell nivå delade med sig av sina erfarenheter och Imse Spragg Nilsson berättade vad hon kom fram till i sin uppsats om just delat ledarskap.

Tack!
Sammanfattningsvis kan vi säga att det blev en varm, intensiv, rolig, spännande, ibland stressig och stundtals helt underbar lägervecka. Tack till alla er som var med och deltog i samtal, utbildningar och reflektioner tillsammans med oss! Fortsätt prata om ledarskap och reflektera tillsammans.

Folkbildning och scoutmetoden går hand i hand

Folkbildning och scoutmetod går hand i hand på Scouternas folkhögskola. Båda metoderna bygger på liknande byggstenar och tillsammans blir det en väldigt stark pedagogik.

Folkbildning är fritt och frivilligt. Det betyder att det är helt frivilligt att delta som deltagare (även om vi fortfarande kan ha vissa krav på närvaro om en vill ha ett kursintyg). Men framför allt styrs det inte av staten, utan vi som folkhögskola är väldigt fria att lägga upp både innehåll och undervisningsformerna själva. Men folkbildningen har fyra större syften som gör att vi fortfarande kan få stöd från staten, nämligen:

1. Bidra till att stärka och utveckla vår demokrati
2. Bidra till att fler kan påverka sin livssituation och delta i samhällets utveckling
3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja nivån i samhället
4. Bidra till ett ökat intresse av och delaktighet i kulturlivet

Scoutmetoden är samma metod för alla scouter i hela världen och bygger på sju olika delar. Det är en metod för personlig och social utveckling. Metoden är utvecklad för barn och unga, men går att använda för vuxna också.

• Scoutlag och löfte – handlar om att vara snäll, både mot sig själv, sina medmänniskor samt planeten vi bor på.
• Patrullsystemet – den lilla gruppen, som ofta består av 6-8 personer. Vi tror att fler både vågar ta plats och kan ge plats till andra i den lilla gruppen, när vi har lärt känna varandra.
• Learning by doing – vi lär genom att göra, vi vågar göra fel och prova igen. Vi reflekterar över vad som går bra och vad som går mindre bra. Vi utvecklar kreativa metoder för att lösa problem.
• Stödjande och lyssnade ledarskap – vi övar på att leda både oss själva och andra. Vi utgår från ett värdebaserat ledarskap och ge alla möjlighet att utforska sitt eget ledarskap.
• Samhällsengagemang – vi engagerar oss och försöker påverka samhället, både lokalt och globalt. Vi vill se en bättre värld där alla människor är lika mycket värda och mår bra.
• Friluftslivet – vi är utomhus, både för att lära känna och vårda naturen. Det är också en plats där patrullen kan öva sig i samarbete och ledarskap, genom att ta sig an nya utmaningar tillsammans.
• Symboliskt ramverk – är ett sätt för oss att skapa gemenskap och tillhörighet. Det kan handla om enkla profilprodukter eller att en hajk har tema Agenda 2030. Berättelser och teman gör det roligt att delta och skapar möjligheter för oss att använda vår fantasi. Men det kan också handla om ceremonier och tid för reflektion i form av en incheckning på morgonen eller en avslutning på kurshelgen.

På samma sätt som folkbildningen handlar det mycket om gruppen, att vi alla kan bidra och att vi lär oss tillsammans, utifrån våra egna förutsättningar. Det som kanske sticker ut, i jämförelse med folkbildningen, är just friluftslivet. Läs gärna mer om hur vi tar i friluftslivet på till exempel Allmän kurs.

Hajk med Allmän kurs

Ett sätt att ta in friluftslivet i Allmän kurs eller i profilutbildningar på folkhögskolan är att genomföra delar av våra lektioner eller kurspass utomhus eller på kursgård. Det kan vara värdefullt att bara byta miljö för att få ny energi i gruppen eller starta andra samtal.

Men på Allmän kurs i klassrum brukar vi även genomföra en hajk, med en övernattning. Det kan vara utmanande för vissa deltagare och underbart för andra. Oavsett så är vi förhoppningsvis en trygg klass som kan ta sig an utmaningen tillsammans och växa både som individer och som grupp.

Nu i maj var det äntligen dags för hajk igen! Under två dagar hängde Allmän kurs ute i naturen tillsammans med sina lärare och fick uppleva friluftsliv på riktigt igen. En värdefull erfarenhet som ofta leder till att gruppen stärks och relationerna fördjupas, en förutsättning för ett fortsatt lärande tillsammans. Naturen bjöd på varierande väder men det fanns möjlighet att både paddla, laga mat och elda tillsammans. Alla deltagare sov inomhus i mindre stugor.

En härlig avslutning på terminen som snart är slut!

Ungas perspektiv på konsumtion

Igår deltog Scouterna och Scouternas folkhögskola på en workshop hos Avfall Sverige tillsammans med andra ungdomsorganisationer. Moderator var Amanda Björksell, LSUs ungdomsrepresentant till FNs klimatforum. Eftermiddagen inleddes med lite inspiration från Amanda Borneke på SWECO och Gabriel Wikström som är Nationell samordnare för Agenda 2030. Därefter gick vi vidare med olika frågeställningar kring Mål 12 – hållbar konsumtion och produktion. Konsumtion slutar ofta med någon form av avfall, men hur kan vi arbeta förebyggande med att minska mängden avfall och vad kan vi göra för att det ska bli lättare att återvinna, återbruka och minska vår totala konsumtion?

Bland inbjudna deltagare på workshopen fanns bland andra representanter från Fältbiologerna, WWF Sweden Youth, Global Shapers, Svenska Kyrkans Unga, Svenska FN-förbundet, Future Minds och flera politiska ungdomsförbund. Diskussionen innehöll många förslag och idéer på hur Sveriges konsumtion och produktion skulle kunna bli mer hållbar – allt ifrån producenternas ansvar till vad enskilda individer skulle kunna göra.

En sak är säkert. Det är extremt svårt att ändra människors beteenden, speciellt när det beteendet gynnar det samhällssystem vi har idag. Idag bygger hela vårt samhälle på konsumtion och ekonomisk tillväxt. Dessutom är konsumtion ofta förknippat med status och uppfyllelsen av människors olika behov. Men om vi kan ändra systemen, kanske vi även kan ändra våra konsumtionsmönster. Som vanligt: det måste vara enkelt att göra rätt.

Andra insikter som vi tar med oss från gårdagens workshop:

• Det finns inget avfall – bara resurser
• Om vi slutar kalla saker för second hand och begagnat kanske det finns ett större intresse för den typen av marknader. Vem tänker på att vi sover i återbrukade lakan på hotell?
• ”Levande städer” värderas idag utifrån hur många butiker det finns på markplan i stadens centrum. Vad hände med att vara medmänniskor istället för konsumenter?
• Innan pandemin startades en kampanj på sociala medier kring #flygskam. Men det skulle kanske vara roligare om vi kunde vända på begreppen och sprida positiva exempel under #tågskryt istället.
• Avfall Sveriges medlemmar är ALLA Sveriges 290 kommuner. De har möjlighet att påverka allas våra beteenden kring vi HUR vi hantera avfall i framtiden och nu fick ungdomsrörelsen ge input kring vad vi vill se hända framöver.

Sverige tittar nu på möjligheten att driva Nollvision Avfall, med inspiration från Nollvision i trafiken, som handlade om att förhindra dödsiffrorna i trafiken. Det går inte att förhindra alla olyckor, människor kommer alltid att göra misstag. Men om dödsfallen minskar, så är det fortfarande möjligt att nå en nollvision. På samma sätt skulle vi kunna tänka kring avfall. Vi kommer att fortsätta konsumera på ett eller annat sätt, men resultatet behöver nödvändigtvis inte sluta i avfall.
Agenda 2030 innehåller 17 globala mål som alla handlar om mänskligheten viktigaste utmaningar under de kommande åren, alltifrån fattigdom, krig och orättvisor till hållbara samhällen och klimatförändringar. Nu har vi bara 8 år kvar på oss att uppfylla alla 169 delmål. Sveriges samordnare menar att det finns tre viktiga aspekter att tänka på 1) Vi behöver tänka långsiktigt – det ingår ju i själva definitionen av hållbarhet. Det vi gör idag, behöver funkar för alla, även i framtiden 2) Helheten – allt hänger ihop, om vi producerar färre produkter, av bättre material, så kanske företag också kan anställda personal som har bättre arbetsvillkor och levnadsstandard 3) Samverkan – världen blir bara bättre om vi hjälps åt och hittar nya lösningar tillsammans. Dagens problem är framtidens möjligheter.Tack Avfall Sverige för att vi fick möjligheten att delta och bidra!

Lämna 2021 bakom dig och gör plats för 2022

Vi närmar oss slutet på 2021 och det är dags att stanna upp, reflektera över det som har varit och bestämma vilken väg du vill gå på in i 2022. Hitta en stund för dig själv. Plocka kanske fram något gott att äta eller dricka. Ge dig själv utrymme att faktiskt sitta ner och känna efter hur allt känns.

1. Reflektera. Lista dina höjdpunkter under året, både privat och studie/yrkesmässigt. Vilka har varit de största utmaningarna? Vad har du lärt dig i år? Vad tar du med dig in i nästa år? Vad ska du släppa taget om? Vad är dina intentioner med 2022 inom relationer, hälsa, känslor eller arbete? Vad vill du ha mer av och vad vill du undvika?
2. Sätt dina mål. Vad är ditt största mål med 2022? Varför? Kan du formulera detta i ett ord eller en affirmation? Om du vill kan du göra ett Vision Board med ord eller bilder som symboliserar en känsla eller det du vill åstadkomma under 2022.
3. Gör en plan. Hur ser din drömlag ut 2022? Har du en morgonrutin? Kvällsrutin? Vad vill du göra på helgerna? Bryt ner ditt stora mål till några delmål. Gör en prioriteringsordning. Om du vill kan du rita en Mindmap för att det stegen ska bli tydligare för dig.
4. Hitta din motivation. Vilka små och enkla rutiner kan du införa i din vardag som tar dig närmare ditt mål? Fundera på om du kan dela ditt mål med någon i din närhet. Fråga om ni kan göra en del ihop och pusha varandra i perioder när det tar emot.

Till sist: Bestäm en belöning till slutet av 2022! Det behöver inte vara materiellt.

Bonustips: upprepa dina mål och intentioner dagligen. Håll reda på dina små framgångar genom att dokumentera för dig själv. På så sätt får du överblick över dina framsteg.

Lycka till!

Nu laddar vi för Utbildardagarna 2022

Efter två annorlunda år laddar vi nu äntligen för att återigen få samla hela vår ideella utbildningsorganisation för några dagars inspiration, utveckling och nätverkande.

VAD ÄR UTBILDARDAGARNA?

Utbildardagarna är Scouternas folkhögskolas stora mötesplats för dig som är eller vill bli utbildare och/eller är engagerad inom utbildningar på Scouternas folkhögskola. Syftet med dagarna är att ge alla inom vår ideella utbildningsorgansiation inspiration, verktyg och nätverk. Tillsammans utbildar vi Sveriges bästa ledare.

NÄR & VAR

Utbildardagarna 2022 går av stapeln helgen 19-20 mars 2022 på Aronsborgs konferenshotell i Bålsta.

PROGRAM

Det symboliska ramverket under helgen är Scoutmetoden – upplevelsebaserat och medskapande. Programmet kommer presenteras successivt under hösten 2021 ochkommer vara klart i sin helhet i början av 2022.

SAVE THE DATE & ANMÄLAN

I början av 2022 kommer anmälan öppna men redan nu hoppas vi att du bokar in datumen 19-20 mars i din kalender.

FÖR VEM

Utbildardagarna är för dig som är:

• ideell utbildare på en av Ledarskapsöns utbildningar, Ordförandeprogrammet eller Värdebaserat ledarskap
• funderar på att bli ideell utbildare
• enagagerad i en nationell ideell grupp inom Scouternas folkhögskola
• särskilt intresserad av utbildningsfrågor inom Scouterna.

LÄS MER OM UTBILDARDAGARNA

Håll dig uppdaterad kring allt som rör Utbildardagarna 2022 här >> Här hittar du även dokumenation från förra årets Utbildardagar.

(mer …)

Vi bidrar till Scouternas hållbarhetsarbete

Scouterna och folkhögskolan har ett väldigt nära samarbete. Om du är deltagare på en av våra klassrumskurser träffar du dagligen Scouternas anställda personal på kansliet i Stockholm, som även är vår skola. Folkhögskolan ansvarar för alla scoutledarutbildningar och bidrar till utvecklingen av nya projekt inom hela rörelsen.

Just nu bubblar det kring hållbarhet i Scouterna. Nästa nummer av tidningen Scout har t.ex. tema klimat. Eftersom folkhögskolan också bildar för hållbar utveckling, vill vi gärna vara med och bidra till utvecklingen i Scouterna och samtidigt lära oss mer på vägen.

I höst förbereder sig ett gäng unga scouter för att åka på FNs klimatkonferens COP26 i Glasgow i oktober-november. En av våra kursutvecklare, Cecilia Wesslén, fungerar som bollplank för gruppen, då hon själv har egen erfarenhet av klimatarbete på internationell nivå.

–  Det känns fantastiskt att få dela med mig av mina erfarenheter och kunskaper, för att stärka dessa unga ledare och coacha dem i att göra skillnad, säger Cecilia Wesslén.

Samtidigt pågår flera lokala initiativ i scoutkårer runt om i Sverige. Genom projektet Världsförbättrarna som syftar till att inspirera yngre scouter att använda och lära sig mer om demokrati, så har många scouter genomfört olika projekt kring just miljö och klimat. Projekten handlar om allt ifrån återvinning, till att plocka invasiva arter till att använda starka magneter för att rensa upp i stora vattendrag.

Ett exempel på hur Scouterna och folkhögskolan samarbetar, är att vi tillsammans tittar på olika möjligheter att miljöcertifiera skolan, kansliet och/eller scoutkårer. Genom att dra nytta av varandras kompetenser och olika ingångar, så kan vi förhoppningsvis hitta en eller flera lösningar som funkar för båda organisationerna.

När vi diskuterar miljö-och klimatfrågan idag så kommer det ofta ner till konkreta åtgärder kring till exempel vad vi äter och handlar. Därför pågår ständigt en diskussion i Scoutshop om hur de kan bidra till mer medvetenhet kring vad vi faktiskt konsumerar. Framförallt handlar det om att produkterna ska produceras på ett så hållbart sätt som möjligt samt hålla länge, gärna i flera generationer. Här hjälper folkhögskolan också till genom att skriva ett kort kapitel om hållbar mat i Scouternas nya kokbok.

Till sist har folkhögskolan nyligen tagit över kontakten med Nudging Sweden som Scouterna är medlemmar i. Nudging är en klockren metod för att få människor i vår omgivning att göra fler medvetna val, utan att tvinga någon. Folkhögskolan hoppas att vi kan använda denna möjlighet för att inkludera nudging i våra utbildningar och kanske använda nudging direkt med våra anställda eller deltagare.

Sammanfattningsvis upplever vi på folkhögskolan att Scouterna ökar takten i sitt hållbarhetsarbete och är tacksamma för att vi får vara med och fixa festen!

Demokratidag och nordisk folkhögskolekonferens

I veckan som varit har några av oss deltagit på den nordiska folkhögskolekonferensen (digitalt) och vi vill dela med oss av en upplevelse! Inledningsvis kom en intressant (men ganska cynisk) reflektion från en deltagare i Norge: är folkhögskolan i Norden underhållning för världens mest bortskämda ungdom eller kanske en produkt på utbildningsmarknaden?

Senare gick vi in djupare på folkhögskolans betydelse för demokratin i samhället och för den enskilda individen. Många deltagare ”hittar sig själva” på folkhögskola. Men det är mycket svårare idag p.g.a. den stora tillgängligheten på information som det finns. Där fyller vi som folkhögskola en stor roll i att guida, sortera, stötta och att ge dem andra verktyg för att inte skapa psykisk ohälsa. Vi har också möjligheten att erbjuda gränsöverskridande pedagogik med deltagare från olika bakgrunder, vilket berikar och kan förklaras genom:

”The value of self as mirrored of the value of the other”

När deltagarna hittar sig själv har de en större möjlighet att ta del av demokratin i samhället. De har en röst, en åsikt och ett självförtroende att säga den. Det stärker demokratin och är jätteviktigt för samhällets fortsatta utveckling. Men det bästa på konferensen var ändå två berättelser från Norge respektive Danmark.

Norge
Två deltagare skulle planera en klassresa och upptäckte att det var jättesvårt att boka och hitta bra tågbiljetter. Tågsystemet är inte välutvecklat i Norge, dels för att det inte prioriteras av politiker, dels p.g.a. det svåra landskapet. Deltagarna insåg att det här måste vi göra något åt. De kontaktade en ministern, som var från samma ort som dem själva och frågade om de kunde ses på ett möte. Han svarade JA! De började förberedda sig, läste på jättemycket i frågan och kom fram till att de behövde ett konkret förslag att lägga fram. De kom på idén om ett Interrail-pass för Norges järnväg. De gjorde även en namninsamling med över 1500 namn som de lämnade över vid mötet.

Det blev ett lyckat möte. Ministern tackade för deras engagemang och sa att han skulle ta med sig deras förslag vidare. Några dagar senare fick de ett mail där det stod att de hade påbörjat en utredning om ett Interrail-pass. I somras blev det klart. De har inför ett Interrail-pass i Norge!

Danmark
Momoko Nojo från Japan tog ett sabbatsår efter high school och pluggade på folkhögskola i Danmark (!). Där hittade hon sig själv och insåg att hon hade en röst, en åsikt och en möjlighet att faktiskt framföra den. När hon var där råkade det också vara politiskt val och 80 % av den unga befolkningen i Danmark röstade. Motsvarande siffra är ca 30 % i Japan. En av hennes danska kompisar, 21 år, blev invald i kommunfullmäktige och Danmark fick en kvinnlig statsminister. I Danmark pratar unga om politik och samhällsfrågor, så är det inte i Japan.

Momoko insåg att hon behövde göra något i Japan när hon kom hem. Hon startade ett Instagram-konto (No Youth, No Japan) och började utbilda/informera unga om politiska frågor. Idag har hon 67 000 följare! Hon har blivit intervjuad av NY Times och är engagerad i både ungas deltagande, jämställdhet och klimatfrågan. Idag pluggar hon ekonomi på universitet, men är också en väldigt aktiv aktivist.

Nästa år kommer den nordiska konferensen var i Helsingfors. Vi hoppas att den blir lika inspirerande som det här digitala mötet.

Tillsammans förändrar vi världen!